Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Volanger och gamla mästare

Den främsta anledningen till att vi for till London var den här gången spansk. På Victoria & Albert Museum pågår en utställningen om modeskaparen Cristóbal Balenciaga, som jag prompt ville se.

balenciaga3

Det går inte att ta miste på hans spanska ursprung, eller hur?

Cristóbal Balenciaga Eizaguirre föddes i Baskien 1895 och gick bort 1972. Han gav sin första och enda tidningsintervju ett år innan sin död. Han började sin modeskaparbana i San Sébastian och flyttade till Paris 1937.

Han var både maximalist och minimalist på en gång. Eleganta linjer som i den rosa klänningen ovan men gärna också volanger och stor tygåtgång. Kroppen finns hela tiden närvarande, men det var inte alls säkert att han tog hänsyn till den.

balenciaga1

Ena delen av utställningen handlade om Balenciagas modeskapargärning, andra halvan om senare modeskapare som inspirerats av honom. Den delen tyckte jag var betydligt svagare, jag hade gärna sett fler originalkreationer.

titus

Den här unge mannen har den minnesgode läsaren träffat förut här på bloggen. Det är Titus van Rijn, son till Rembrandt (jag skrev bland annat om honom här).

Jag var helt oförberedd på att springa in på honom i London. Han är en del av The Wallace Collection, en helt magnifik konst- och vapensamling i ett lika magnifikt townhouse ett stenkast från kommersen på Oxford Street. Rekommenderas varmt! Fri entré är det också.

Innergården är numera inglasad, och där kan man äta eller fika. Väldigt trevligt. Vi kostade på oss Afternoon Tea med små, goda sandwiches, russinscones med clotted cream och sylt samt några bakverk, som i sanningens namn inte var så särskilt smarriga (dessutom var jag mer än mätt när jag väl hade hunnit så långt).

Vi tillbringade också en eftermiddag och en kväll hos ett gäng gamla mästare vid Trafalgar Square. Där ligger National Gallery, en annan konstskattkammare med fri entré till samlingarna. Dessutom är det kvällsöppet på fredagar (liksom hos National Portrait Gallery strax bredvid och Victoria & Albert).

 

nationalgallery

På eftermiddagen gick vi en visning anordnad av London Walks (mer om dem här). Vi försöker att gå på något av deras program varje gång vi är i London. Utbudet är fantastiskt och guiderna är både personliga och duktiga.

Efter middagspaus gick vi tillbaka igen för ett varv i egen takt. Bland annat hittade vi en utsökt, tillfällig utställning med Akseli Gallén-Kallelas återkommande motiv från sjön Keitele.

Vi hann med några mer moderna nedslag också. Inte ens ett stenkast från Oxford Street ligger The Photographer’s Gallery, där vi bland annat såg Wim Wenders Polaroidfotografier. Sista dagen i London tog vi bussen till Whitechapel (att åka buss i London är en turistattraktion i sig!) och ett första besök på Whitechapel Gallery, grundat 1901 för att ge människorna i östra London möjlighet att uppleva kvalitetskonst på hemmaplan.

whitechapelgallery

Här är jag mitt i the frisson of the togetherness av Leonor Antunes.

Mer om The Wallace Collection kan du läsa här.
Mer om The Photographer’s Gallery kan du läsa här.
Mer om Whitechapel Gallery kan du läsa här.

Bilderna från National Gallery och Whitechapel Gallery är tagna av Kurt Nord

Flounces and old masters: The days in London did not only involve beer drinking. We made several museum stops including a Cristòbal Balenciaga exhibition, an indepth exploration of The National Gallery and visits to The Photographer’s Gallery and Whitechapel Gallery.

Annonser

Londonvitaminer

Maken och jag inledde det nya året med några semesterdagar i London. Att komma till London är alltid en vitamininjektion, även om det är precis i början av januari och lite regnigt och kulet emellanåt.

Första natten var det regn och rusk med stormen Eleanor på besök. Vi bodde på nionde våningen och mitt i natten blåste ett fönster upp.

utsiktstgeorges

Men på morgonen såg det ut så här. Kyrktornet tillhör All Souls Langham Place och kolossen mittemot är hotellet The Langham, där ett rum kostar nästan 4 000 kronor per natt. Om någon annan betalar skulle jag gärna prova att bo där :). Man kan också gå dit och dricka Afternoon Tea för sisådär 600 kronor per person.

eggsroyale

Vi har bott på St Georges tidigare, så vi kände oss väldigt traditionella när vi första morgonen gick snett över gatan och åt frukost på All Bar One. Min favorit är Eggs Royale, medan maken fyller på med en Full English. Te till, förstås.

Sedan står man sig till det blir fikadags på tidiga eftermiddagen, sedan kanske en öl och lite barsnacks på sena eftermiddagen och så småningom middag.

ölpaddel

Öl finns det gott om i London, men inte alltid rolig och innovativ. Tack vare FB-gruppen Ölgäris (för ölnördiga tjejer och icke-binäris) hade jag med mig ett gäng pubtips. Ovan en provpaddel på The Tankard bredvid Imperial War Museum.

bermondsey1

På lördagen blåste det kallt, men vi tog en frisk promenad längs en del av Bermondsey Beer Mile, ett gäng mikrobryggerier som öppnar portarna på helgerna i lagervalv under en järnväg i sydöstra London. Hur kul som helst! Ruffigt, högljutt och en väldigt härlig blandning av ölnördiga människor. Ovan första stoppet Anspach & Hobday.

bermondsey2

Vi är ju gravt beroende av ölappen Untappd, så all öl måste dokumenteras.

bermondsey3

Några timmar senare: En sexpack provsmakningsglas och lite streetfood på bryggeriet Fourpure, som blev vårt sista stopp.

Vi hann med annan kultur också, men den återkommer jag till.

London Vitamins: Coming to London is always like a jab of good vitamins, even so in the bleak January week just at the start of the year. Among other things we amused ourselves with some beer exploring, for instance part of the incredibly fun Bermondsey Beer Mile.

2017 sammanfattat

170803-409-17739-DSC-RX100M3-Q085S2500Det här året har jag levt två helt olika liv. Brytpunkten är, förstås, mammas dödsdag den 8 juli. Vinter- och vårmånaderna känns så oerhört avlägsna, jag minns inte vad jag gjorde eller om jag tyckte det var roligt. Det är tur att jag har bloggen, som minns åt mig.

Redan förra året var ”ett skitår” i min årssammanfattning, då med fokus på polititiska. I år har det handlat om det personliga. Ett år av förluster. Så många av mina vänner och bekanta har förlorat nära och kära. Ett år med sorgkant.

Mitt i min sorg finns också en lättnad. Mamma är fri. Jag är också fri. Och det var ett hedersuppdrag för mig att få följa henne hela vägen.

Inget år är helt svart eller vitt. Tre små töser har fötts i bekantskapskretsen, en nära vän har börjat arbetsträna efter sin långa sjukskrivning och en ungdomsvän har blivit utnämnd till kammarherre.

Livet, å livet har väl alltid samlat ihop kjolarna och gått vidare.
(Ulla Isaksson)

mammaspenseer

Penseerna på mammas balkong blommade som galningar från början av maj till slutet av juli (de sista veckorna hemma på vår uteplats).

Min egentid har mestadels ägnats åt mamma eller åt det evighetslånga projektet att få hennes lägenhet klar för försäljning. När jag bläddrar igenom bloggen ser jag att det i år inte har blivit så många kulturutflykter på egen hand. Däremot har Maken och jag haft många guldkorn tillsammans, till exempel våra kortsemestrar i Visby och Uppsala, härliga dagar i Stockholms kulturliv och vår korta Rigasemester.

riga07

Jag har ofta haft dåligt samvete för att jag inte hinner med mina vänner, men när jag tänker efter har jag i år återknutit kontakten med flera gamla vänner och ändå hunnit med både att umgås och göra roliga saker i olika konstellationer.

Några andra positiva händelser från 2017:

  • Vinterns broderiprojektet ❤ Kent (Gunilla Skyttla in memoriam och vårt deltagande på samlingsutställningen ÄlvArt (läs mer här och här)
  • Deltagande i Midsommarkransens Konstrunda i april (läs mer här)
  • Deltagande i det stora, internationella broderiprojektet att brodera FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter (läs mer här)
  • Spännande föreningsutveckling inom hemslöjdsföreningen med bland annat mer samarbete med Tensta konsthall och flera inspirationseftermiddagar på deras kvinnocafé
  • Hållit kurs i tovning och i att göra traskorgar
  • Gått kurs i att spinna på rock och slända, i sångtekniken anti-ageing och i tänk kring sociala medier
  • Ett nytt formgivningsuppdrag med medlemstidningen WendelAvisan för Wendelas vänner.

armband2017

Enkel smyckestillverkning har varit ett sätt att koppla av. Många armband har det blivit, och ett och annat halsband.

En hel del traskorgar har också växt fram.

meratraskorgar

Under hösten var det låg nivå på energidepåerna och jag var inte särskilt bra på att ta hand om mig själv. I vintras var jag däremot väldigt ambitiös och hade bra vanor, så jag ligger ändå på färre kilon i dag än för ett år sedan. I våras och somras var jag i gång med joggandet igen, men i höst blev det frigörande dans i stället. Mina nya springskor funkade inte så bra som jag hade hoppats, och jag orkade inte ge mig ut på jakt efter nya igen.

A deep distress hath humanised my Soul.
(William Wordworth)

Så var står jag nu? Här hemma finns det fortfarande en mängd saker som väntar på att tas om hand och några andra dåliga samveten i samband med mammas bortgång. Jag vet fortfarande inte riktigt vem jag är utan henne men tänker att det finns ingen anledning att radikalt lägga om kurs utan fortsätta framåt ungefär som förut.

Den 2 januari åker Maken och jag till London och börjar det nya året med lite semester och gemensam planering.

Bilden överst i inlägget tog Kurt Nord på mig på Uppsala konstmuseum i somras (mer om det besöket finns här).

2017 concluded: The death of my mother on the 8th of July set its imprint on both what happened before and what happened after. It has been an odd year but not without some silver linings as well. 

 

 

 

 

 

Ordbilden 24 december

granskogs_sus

Julstök

På midsommarafton 1997 gick min svärmor bort. Det är tjugo år sedan, inser jag plötsligt. Vi blev kärnfamiljen i släkten och alla kom till oss för att fira jul: Svärfar, svågrar och min mamma. Och så småningom ena svågerns flickvän, som blev en fru, och deras barn.

Vi gjorde en checklista (jul är ju inte ett projekt utan ”återkommande verksamhet”) för att hålla reda på vad som ska fixas från strax innan första advent till julafton. Numera behöver vi bara göra små, små förändringar år från år. Det mesta går som på räls.

julsill2018

Här är till exempel mormors traditionella sillinläggning. Den gjorde i många år mamma och hade med sig till julbordet. Den kompletteras med senapssill (köpe-) och test av ett nytt recept. I år blir det en gräddfils- och majonnäsinläggning med spenat, jalapeño, honung, lime och vitlök.

I år är det första året som varken mamma eller svärfar är här över jul. Mamma är borta och svärfar, som fyller 85 i januari, är för gammal och trött för både för bilresan och för julumgänget. Yngsta svågern med familj firar jul själva.

pepparkakor2018_b

Även favoritpepparkaksmåttet kommer från mormor. När inte människorna längre finns kvar blir tingen så mycket viktigare.

pepparkakor2018_a

Den högre burken är arvegods från gammelmoster Helga och den främre från mamma.

Lite julstök blir det även om vi kommer att vara fyra runt bordet på julafton i stället för tolv, som vi har varit som mest.

Getting ready for Christmas: This is the time of the year when heirlooms are brought out and used, connecting us with generations past. Today I have used recipes, cookie cutters and cookie tins handed down from my mother, my grandmother and my greataunt.

Uppesittarmusik

Den kommersiella julmusiken är en plåga så här års. Så fort man sticker näsan in i en affär, bar, restaurang eller ett köpcentrum drabbas man framför allt av Phil Spectors Wall of Sound med bjällror och hela bidevitten. Stackars butikspersonal!

Det är tur att Spotify och Youtube finns här hemma. Jag har en julspellista på Spotify med mestadels jul i folkton och i körtappning, den brukar fyllas på med några nya fynd varje år.

Här kommer två andra vagt juliga tips för de återstående uppesittarkvällarna:

För dig som vill möta snöflingor och norrsken rekommenderar jag Winter Wonderland med Evelyn Glennie och Philip Sheppard.

För dig som vill få en känsla av mys framför brasan rekommenderar jag Lisa Rydberg och Lisa Eriksson Långbacka. Tillsammans kallar de sig Lisas, och deras album Fiddle and Accordion Conversations – Wiola Sally sessions, vol. II kom i år och kommer definitivt att kvala in på min årsbästalista.

Music for the last nights before Christmas: Two much needed alternatives to the commercial Christmas music abusing us this time of the year. One alternative takes you out into space to meet the snowflakes and the aurora borealis, the other takes you to a cozy room in front of the fireplace.

Festligt värre

gamlariksarkivet1

Nu har maken och jag firat i dagarna två. I fredags firade vi traditionsenligt vår bröllopsdag med att gå på julbord. I år blev det Gamla Riksarkivet på Riddarholmen, där Niklas Ekstedt och Karl Ljung huserar i juletid sedan några år tillbaka. Jättehäftiga lokaler och väääldigt gott.

gamlariksarkivet2

För en gångs skull blev vi mest förtjusta i tredje turen (det kalla köttet, ovan) och det småvarma, framför allt de vegetariska rätterna där. Annars är vi stora sill- och laxfantaster. Egenkryddad snaps med kanel och olika sorters peppar smakade fint till.

Enligt bröllopsdagslistan firade vi galonbröllop i år. Det låter ju inte så romantiskt… Nästa år firar vi 35 år som par och 20 år som gifta, det är ju fullständigt osannolikt och måste firas lite extra.

gamlariksarkivet3

I går var det terminsavslutning för Filmklubben, vår 86:e träff sedan starten för elva år sedan. Från början var vi fem, men numera är vi tre som ses ungefär en gång i månaden, äter gott och turas om att välja film.

I år hade vi bestämt oss för att köra klassiska julsmaker i tapasversion, så det blev bland annat glöggsangria, bacondadlar (recept finns här), tonfisksallad med apelsin, spanska köttbullar (albondigas) och hummus med inlagda rödbetor.

tina

Till efterrätt valde vi en dadelkaka med muscovadokolasås från den här nykomlingen i bokhyllan: Tina Nordströms Hur du enkelt lagar min allra godaste mat. Jag hittade den undangömd när jag röjde i mammas lägenhet, vet inte varför den hade fallit i onåd. Jag har lagat en hel del ur den och tycker den är toppen! Dadelkakan var inget undantag, helt makalös.

Maken hade valt film, det blev Tomten är far till alla barnen, som ingen av oss hade sett av någon outgrundlig anledning. Till filmen blev det en liten Tomtenisse, det vill säga en fyra Jägermeister med julmust.

Nu går vi in i julveckan, så jag kan inte vila på lagrarna. I dag ska jag baka vår traditionella engelska fruktkaka, så att den får ligga till sig en vecka. Grava lax, lägga in sill och baka pepparkakor står också på programmet.

Festivities: We have celebrated our wedding anniversary with a traditional Christmas buffet and the last Movie Sunday for the year with a tapas buffet inspired by traditional Swedish Christmas tastes.