Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Ready!’ Category

I januari hoppade jag på ett gemensamhetsprojekt som heter Kreautfordring 2020 (danska för ”Kreativ utmaning”). Varje månad har en färg som inspiration för eget skapande.

I januari var det vitt som gällde (ombloggat här), i februari grått (ombloggat här) och i mars gult (ombloggat här).

Sen kom jag av mig med redovisningen här på bloggen, så här kommer en uppdatering.

I april var inspirationsfärgen lila, och jag gjorde två uppvaktningskort.

Här är framsidan på ett av korten.

Inuti korten fanns en tredimensionell överraskning:

I maj var inspirationsfärgen rosa, och jag kom så långt att jag tog fram mitt rosa ylleklänningssyprojekt (ombloggat här).

I juni var temat ”Multi”. Det gav mig ett utmärkt tillfälle att virka färdigt ett par muddar, som jag började på förra året. Det var väl kanske inte helt optimalt att sitta med en yllevirkning den varmaste veckan på året, men vad gör man inte för att få klar en utmaning?

multi-muddar

De rosa och vinröda färgerna är samma i bägge muddarna, men en har klarblått som tredje färg och en har lila. 

Mönstret är inspirerat av den norska Fana-koftan (som du till exempel hittar här). Om jag någon gång kommer i gång med egen stickning av den lite mer avancerade sorten, så står en Fana-kofta högt upp på önskelistan.

Kommande månad är det blått står på schemat. Jag har en idé, som dessutom skulle passa bra ihop med nästa roliga utmaning: Sybingo 2020.

bingobricka

Sybingo har skapats av @sypeppen och är en bingobricka med 25 syutmaningar, som ska vara färdiga senast den 23 augusti. Den som vill kan tävla om fina vinster. Precis som med Kreautfordring 2020 så händer det mesta på Instagram, men här hittar du grundinformation hos Fredrika på vinden, en av initiativtagarna. 

Just nu slåss jag med det där ylleklänningsprojektet igen och försöker sy fickor i sidsömmarna. Det går inget vidare, nu ska jag sprätta för andra gången.

Creative challenge and bingo: There are different ways to keep yourself inspired and a bit pushed when it comes to creating stuff. This year I am doing a Creative Challenge using one colour per month, and now over the summer I am planning to participate in a Sewing Bingo Challenge.

 

 

 

Read Full Post »

Midsommarafton firade vi utomhus med sillunch och premiärdopp utanför Gustavsberg hos goda vänner.

På midsommardagen var vi hemma och jag fick tid att göra ett riktigt maffigt arrangemang i den stora, stiliga keramikkrukan som jag har ärvt av lilla mamsen.

Buketten blev en underbart salig röra av köpeblommor och hemplockat i de små skogsdungarna vi har runt omkring oss där vi bor.

Köpeblommorna är tre pioner, tre lövkojor, två daggkåpor, två gerbera och en krysantemum. I våra egna rabatter plockade jag tre allium, några blodalunrot och den tjusiga vildvinsrankan som hänger ner så snyggt. Några alunrotblad blev det också längst ner för att dölja blomstertejpen. Och från skogen bar jag hem några björkkvistar, rönnsly, ormbunkar, kirskålsblommor, vitmåra, skräppa och flera olika sorters gräs.

Jätteroligt att ha material nog för att kunna göra något stort för en gångs skull!

Nästa år kanske det blir en midsommarkrans också!

The Midsummer arrangement: We had a perfect Midsummer’s celebration this year, complete with some time to make a really big arrangement with a mix of bought flowers, some items from our own garden and a lot of stuff from the small forest groves we have around our house.

Read Full Post »

childrensday

I dag är det Kodomo No Hi, Barnens dag, i Japan. Från början var det Pojkarnas dag, Tango no Sekku, och det handlar fortfarande rätt mycket om pojkarna och traditionellt manliga ideal den här dagen. Hinamatsuri, som är Flickornas dag, är i början av mars. Kodomo No Hi är nationell helgdag men inte Hinamatsuri.

På Kodomo No Hi hänger man bland annat upp vackra karpar, som fladdrar i vinden. De kallas koinobori. Karpen symboliserar styrka och stark vilja. Den simmar mot strömmen och det finns en legend om karpen som efter 100 års kamp lyckades hoppa uppför ett vattenfall i Gula floden i Kina. Den belönades av gudarna med att förvandlas till en gyllene drake (alla Pokemonspelare tittar nu på sin Magicarp).

carp-family-1397392-1280x960

Traditionellt så symboliserar vindstrutarnas karpar männen och pojkarna i huset. Den svarta karpen var pappa, den röda var äldste sonen, den blå den näst yngste och så vidare. När dagen bytte namn efter andra världskriget bestämde man att den röda karpen skulle symbolisera mamma i stället.

Jag blev lite gråtmild häromdagen och tänkte på de mina, så jag började leta runt på nätet efter origamikarpar och gjorde en liten inomhusmobil som symboliserar vår familj. Den ska nu få hänga nära matbordet ett tag som en påminnelse om oss. Och Kodomo No Hi blir här hemma Familjens dag i stället.

Jag blev rosa, äldste Knallhatten fick bli röd och den yngste blå.

koinobori1

Om du vill göra en egen origamikarp så finns beskrivningen till den som jag valde här.
Om du vill göra en traditionell samurajhjälm i stället (samurajen symboliserar ju också styrka och mod) så finns det en beskrivning här.

koinobori2

Fotografiet är taget av Midori Sakurai och kommer från FreeImages.

Children’s Day: Today is Children’s Day in Japan, formerly Boys’ Day. I made a small indoor koinobori with one carp for every member of the family.

Read Full Post »

vitsippa

Vädermässigt har april levt upp till sitt rykte med allt från försommarvärme till blötsnö. Att vara ute och jobba i trädgården har varit bästa avkopplingen, och det har hänt så mycket att det kommer ett eget inlägg om våra framsidesrabatter.

ramenbuljong

Jag kokade ramenbuljong för att bjuda våra vänner Monica och Lars, men i sista stund ställde vi in. Jag kände mig inte helt hundra, det är något med den här tiden   vi lever i som till och med gör mig hypokondrisk…

Knallhatt d. y. och sambo kom i alla fall hem över påsk.

påskservetter

Det blev ett litet påskbord, påsktårta, massor av påskgodis och Carcassonne. Första spelomgångarna med cirkusexpansionen, som jag fick i julklapp. Riktigt kul!

påskcarcassonne

Lilla Mamsens födelsedag var den 18 april. Då plockade jag vitsippor, hennes älsklingsblommor, och vi åkte till minneslunden i Tveta med dem. I solskenet på kyrkans läsida ringde jag till min sista moster i Göteborg, hon är både isolerad hemma och har fått svår bältros. Olidligt sorgligt. Om allt går väl fyller hon 89 år i maj.

Vitsipporna till mig (översta bilden) satte jag i den keramikvas som Lilla mamsen alltid satte dem i när jag var liten.

Sista halvan av månaden har jag känt att nu får det räcka med duckandet. Det går inte längre att bara lägga sig platt och vänta på att allt ska gå över. Min bokcirkel fick till en videoträff via Facebook Messenger, det var härligt att se alla igen. Vi hade läst Patrik Svenssons Ålevangeliet, som vi alla gillade fast på lite olika sätt. Den har mycket av essä i sig, det gillar ju jag.

På min födelsedag hade Hemslöjdsföreningens styrelse sitt första möte via Zoom. Det gick över förväntan och nu ska vi börja planera för lite digital verksamhet i maj och juni.

Annars har jag sträckläst de tre delarna i serien The Mortal Instruments, nyskriven urban fantasy mestadels i New York, skriven av Cassandra Clare. Trots en kommersiell framtoning är de riktigt spännande. Det är tre delar till, jag har en ny beställning från SF-bokhandeln på ingång. Jag blev också så inspirerad av Andrev Waldens intervju med Jacob Wegelius i Dagens Nyheter att jag beställde två av hans böcker om Sally Jones.

Dessemellan hänger jag då och då på Makens projekt att se alla Friends-avsnitt från början till slut. Säsong ett är avklarad.

rabatt3

Stenuppdatering: Merparten av stenarna som vi plockade upp ur rabatterna på framsidan (bild finns här) har vi kört till baksidan.

Jobbmässigt håller vi på med vårnumret av WendelAvisan. Manusstopp var egentligen i början av april, men vi har skjutit fram det varteftersom, eftersom allt har varit så osäkert. Nu är vi i alla fall inne på sluttampen, så tidskriften kommer att gå i tryck i början av maj.

hallonfudge

På min födelsedag den 28 april var det snöblandat regn och +4 grader. Burr! Men Maken uppvaktade med röda rosor, örhängen, en ny kratta och goda godsaker. Sedan åkte vi till Zetas, som är en av Stockholms finaste handelsträdgårdar och köpte en stor påse blandade perenner. Mer om dem i nästa inlägg!

April 2020 (4/12): Slowly regaining some momentum and realizing I got to keep up doing things. This is not just going away, we will live like this for months to come. Garden work, good books, television, digital meetingplaces…

 

Read Full Post »

obi3

Här sitter man i sin egen lilla bubbla med hela huset fullt av material, redskap och pågående projekt. Det är verkligen inte synd om mig, även om jag med tanke på coronastormen där utanför inte känner mig så upplagd att ha roligt i corontänen. Rent orättvist känns det.

Å andra sidan så blir ju ingen vare sig gladare eller friskare för att jag sitter och låter bli att få saker gjorda här hemma. Så jag masade mig upp till syrummet och klippte till en variant på ett obibälte.

Jag sydde det i fyra olika tyger, så att det skulle vara maximalt varierbart. Sedan kom jag på att det behövdes en lite kviltning för att hålla ihop fram och baksida snyggt.

obi1

Det blev mönsterritning i två steg med många tankepauser emellan.

obi2

Eftersom jag ville sy från den vinröda yllesidan ritade jag mönstret på tunt smörpapper, nålade fast och sydde genom både papper och tyg.

obi4

obi5

Kviltningen syns inte särskilt mycket på det färdiga bältet men gjorde mycket för stabiliteten. Här är den vinröda sidan med mönstrade bomullsknytband.

obi6

Här är den lavendellila bomullssidan med linneknytband i nästan samma färg.

Och här är en närbild på kviltmönstret. Det syns att yllesidan av bältet har dragit sig och blivit lite större än bomullssidan, men det syns inte när jag bär det.

obi7

Egentligen är jag ingen skärpmänniska. Min kroppstyp var länge ganska rak utan markerad midja, så skärp kändes alltid obekvämt.

Med åren har jag svällt ut, framför allt nertill, så ett högt placerat brett bälte är inte alls dumt ibland. Den breda obin till min yukata (bild här) är också väldigt skön, för den ger stöd och håller in lite lagom.

Behovet av finkläder är just nu tämligen obefintligt, men det var ett roligt syprojekt och det kan mycket väl bli fler obibälten så småningom. Inspiration och beskrivning kommer dels från nätet, dels från den fina återbruksboken Sy nytt av gamla skjortor av Anna Hörling.

The first corontine project: I set my general worries over the state of the world aside and sew me an obi belt.

Read Full Post »

hurts03

Kreautfordringen för mars månad var färgen gult (mer om Kreautfordringen här). Verkligen utmanande eftersom det verkligen inte är min färg. Sätter jag på mig en gul överdel ser jag sjuk ut. Det är inte heller en färg vi använder särskilt mycket i heminredningen här hemma.

Jag vände och vred på de olika tekniker jag jobbar i för att hitta på något roligt. Ett origamiprojekt till påsk låg nära till hands, men till slut kom jag på ett vilande projekt som behövde ros i hamn.

hurts01

När jag började göra i ordning ett av rummen på övervåningen till syrum i höstas tog vi ner en gammal Ikea-hurts från vinden. Den har tillhört en av Knallhattarna, vilket syns, är i röd plåt med blektråkiga plywoodlådor.

I arvet efter Lilla Mamsen ingick en tapetrulle med Josef Franks Tulpaner. Hon hade den tapeten i sin hall.

Jag tog mig an att göra tapetdecoupage på lådfronterna till hurtsen.

hurts02

Lådorna blev klara, men sen kom Japanresan och allt rullade på. Det sista momentet, att måla och sätta tillbaka lådknopparna, kom av sig.

Vi hade gjort ett sök i färgskåpet, så jag visste att vi hade en gul färg som skulle kunna passa. Accentfärgen i rummet är annars rött (som i hurtsstommen), men det kändes kul att bryta av (och resurssnålt att använda något som redan fanns hemma).

hurts05

hurts06

Jag måste säga att jag blev väldigt nöjd. Nu har alla symaskinsgrejor, saxar, knappnålar, sytrådar fått flytta in i lådorna.

hurts04

I april jobbar vi med färgen lila. Den ligger betydligt närmare mig!

Creative Challenge 2020: The colour for the month of March was yellow. Indeed challenging, since it’s a colour I rarely use. But I ended up painting the knobs of an upcycled drawer and finishing the project that I started early last autumn.

 

Read Full Post »

florist1

Just nu går mitt arbetstempo i ultratrapid, på gränsen till baklänges, och det är mycket lättare att älta allt som inte blir gjort än att glädja mig åt det som faktiskt händer i mitt liv.

I lördags tog jag dock paus från alla dåliga samveten och gick på kurs. Nästgårds i Årstaberg finns Floristutbildarna, som både utbildar professionellt och på hobbynivå. Florist för en dag heter lördagskursen som har olika årstidsanknutna teman.

Den här lördagen handlade om vårkänslor. Vi fick göra fyra arbeten och till att börja med lära oss skillnaden på dekoration, arrangemang och bukett. En dekoration görs i stickmassa, ett arrangemang görs i vas med hjälp av hönsnät, blomsterfakir eller andra hjälpmedel och en bukett har ett bindningsställe.

florist5

Vi började med arrangemanget, där vi har hönsnät i en S-form i vasen. Här finns liljor, rosor, en germini, körsbärskvistar, eukalyptusblad och de småblommiga kvistarna, som jag har glömt namnet på. Härligt att få jobba stort!

florist3

Den första, mindre dekorationen var en övning i att arrangera parallellt (även om mina blommor lutar lite utåt här också). Fin mix av spireakvistar, tulpaner, veronika och nejlikor. Lite sjösten döljer stickmassan.

Alla behållare ingick i kursavgiften. Den här lilla krukan och den här modellen tror jag att jag kommer att använda ofta.

florist2

Sedan fick vi göra en större, kuddliknande dekoration med mycket grönt, flätade björkkvistar, nejlikor, krysantemum, santini och tallmyrten (vilket vi fick lära oss är det korrekta namnet på det som ofta kallas vaxblomma).

florist6

Roligt men svårt. Jag blev i alla fall så pass nöjd att jag gav bort dekorationen i födelsedagspresent dagen efter.

Även den här modellen känns väldigt användbar.

Sopplunch ingick också i kursavgiften. Det var skönt att få sätta sig ett tag, prata lite med de andra kursdeltagarna och ta ett varv för att beundra alla fina blommor de hade i sin stora kyl.

Annars gällde det att ligga i för att hänga med. Vi hade 20 minuter på oss för den avslutande buketten: En ljuvlig mix av tulpaner, hyacinter, alströmeria och grönt.

florist4

Jag ska säga att det var inte helt lätt att få hem två stora kassar fulla med blommor i alla upptänkliga former. Men det var oerhört tillfredsställande att packa upp dem här hemma.

Om du är nyfiken på Floristutbildarna så finns info om deras hobbykurser här. Jag kan verkligen rekommendera dem!

Floral bliss: Last Saturday I forgot all my trials and tribulations for a flower arrangement workshop.

 

Read Full Post »

pärlhyacinter

Januari är nog min sämsta månad. Tittar jag bakåt i bloggen så ser jag att jag oftast känner mig tom, seg och oinspirerad i början av året. Förra året däckade jag dessutom i influensa.

I januari tar det ombonade helgmyset slut och i Stockholm är det alltsomoftast bara grått och snöfattigt. I år känns det som det har regnat hela januari. Bra för grundvattnet men inte för humöret.

Tulpaner är ett sätt att göra livet lite färggladare. Ovan en kruka med pärlhyacinter, lite sprödare men även de härliga budbärare om den vår som ska komma.

Härom kvällen var jag och lyssnade på blomsterkonstnären Gunnar Kaj, mycket inspirerande!

joanna_lumley_japan

Min fascination för Japan kvarstår, den har nästan blivit värre… Det finns tre bra dokumentärserier på URPlay, som jag har plöjt, nu senast tre avsnitt med Joanna Lumley och hennes många fina möten med både landet och japanerna.

Man kan också följa med henne till Indien och längs Sidenvägen på URPlay, det ser jag fram emot.

Midnight-Diners-Tokyo-Stories

Netflix kan man se Midnight Diner: Tokyo Stories om en nattöppen restaurang i Shinjuku i Tokyo. Fin blandning av snäll relationsdramatik och japanska matvanor.

Jag har precis hittat den här webbplatsen med recept till alla första säsongens avsnitt. Måste prövas!

utemedmarita1

Självklart missionerar jag vid behov i bekantskapskretsen, här lunchar jag på Ramen Manga på Kungsholmen med min kompis Marita (som fotograferade). Vi åt deras Spicy Duck, som nog var den godaste ramen jag har ätit i Stockholm hittills.

Innan vi hamnade på Ramen Manga hade vi försökt få plats både på Take Ramen och Totemo Ramen, men där var det fullt (Totemo Ramen har inte så många sittplatser, så det var inte att undra på att det var kö ut på gatan).

utemedmarita2

Det blev en bra promenad för att hitta maten, och efteråt blev den en bra promenad till fika på Chokladfabriken vid S:t Eriksplan. Här förevigar jag årets första semla, en mini med amaretto och chokladgrädde.

En foxtrotkurs (heldag!) med Maken och vännerna Anja och Uffe har jag också kunnat bekämpa januaritråkigheten med. Jätteroligt och bitvis jätteklurigt och oj, så trötta vi blev i fötter och vader! Nu gäller det att vi planerar in lite socialdans i almanackan så att vi får öva. Som tur är finns det flera trevliga ställen i Stockholm – och många vänner att dansa med.

vintervita_muddar

Vitt var månadens färg i Kreautfordringen 2020 (läs mer om den här). Jag hittade ett nystan Rauma Tumi (ull/alpacka) i min stora korg med ull- och alpackagarner och smygmaskvirkade mig ett par vintervita muddar. Kanske kommer jag att virka dit några rocaillepärlor så småningom.

Annars går det trögt med det kreativa. Många påbörjade och halvfärdiga projekt flyter omkring här hemma. Jag försöker få ner dem på papper, hålla koll på dem, samla ihop dem, men de smiter undan och när jag har en stund över så vet jag inte var jag ska börja…

January 2020 (1/12): Fighting hard to find positive energy against the drab and depressing month of January. Fueling my interest in Japan and Japanese cooking helps.

 

 

 

 

 

 

Read Full Post »

CFC2019

Hur gick det med mitt köpstopp på kläder 2019? I början av förra året lovade jag (och en massa andra människor i en Facebookgrupp) att inte handla nytt utan utmana sig själv att vid behov köpa second hand på olika sätt (så här lät det för ett år sedan).

Jag hann knappt avlägga mitt löfte förrän jag på slentrian knappade hem en mörkblå rea-T-shirt på postorder i samband med beställning av någonting annat. Det blev en nyttig tankeställare. Tröjan passade inget vidare men blev ena halvan av en ny tunika tillsammans med en halv tunika från Stockholms stadsmissions kiloförsäljning av textil i Sätra.

blågrön_tunika

Om jag nu kommer ihåg rätt så såg mina klädinköp ut så här förra året:

  • Tre klänningar (Stadsmissionen, marknad och Tradera)
  • Fyra överdelar (den ovan och en annan omsydd, den här frackskjortan och en KUS-tunika från Tradera)
  • Två kjolar (loppisfyndade)
  • Accessoarer (flera scarves, en handvävd halsduk och en sammetshatt bland annat, hatt och två scarves på bilden nedan – 5 kr styck på kiloförsäljningen)

sammetshatten

  • Japanskt (en yukata, bomullskimono, med obi, skärp, som jag köpte i Tokyo och en haorijacka i siden som jag köpte second hand här hemma)

yukata2

  • Tre par skor (ett par Sköna Marie och ett par Adidas Gazelle från Sellpy och ett par Keen sandaler via Facebook Market)

nyakeen

Jag har i oväntat stor utsträckning kunnat formulera ett behov och sedan lyckats hitta det jag har letat efter.

Det blev två sykurser under året och en hel del timmar vid symaskinen här hemma.

tunika3

I våras sydde jag en rejäl linnetunika, som jag har haft mycket glädje av.

wip_randig_tröja

Två större projekt är påbörjade och ett är nästan tillklippt. Jag har också sytt två par helt bärbara trosor, men trosprojektet gick lite i stå för jag hade inte tålamod att utforska bästa sättet att handskas med resåren. Det får bli nya tag 2020!

särken3

Sen är det frågan om min medeltidsutstyrsel ska räknas till ordinarie garderob eller ej. Det blev hur som helst särk, kjortel, dok, hätta och börs.

En del hemsömnad har jag kunnat göra med tyger som fanns i huset. Mindre bitar bomullstrikå till trosprojektet var också lätt att köpa via Facebook Market. Men det har blivit flera stora tyginköp också, ett sätt att ”smygkonsumera” som jag inte är helt nöjd med.

lagning_linnebyx

Klädvård har också varit en viktig del av utmaningen. Jag har en lappa-och-laga-låda med vilande plagg i nöd och rätt som det är får jag göra en akututryckning med ett plagg som bara måste funka hela tiden. Ovan en grenlagning av mina vida favoritlinnebyxor med lite god öl som sällskap.

Så lyckades jag hålla mitt löfte helt och hållet? Nej. Det dök upp några oövervinneliga frestelser och behov som var svåra att uppfylla via second hand.

Så här lyder mina bekännelser:

  • Till vandringsveckan i Grövelsjön behövde jag ett par friluftsbyxor. De allra flesta modeller passar inte på min tantkropp, jag provade och provade och fick till slut hugga ett par jättesyntetbyxor på postorder. De passade bra runt midja och stuss men var för långa, så jag fick anstränga mig och göra en uppläggningssöm mitt på underbenet. Jag ville ju ha kvar dragskon längst ner.

friluftsbyxor

  • Till vandringsveckan köpte jag också ett par skorts, det vill säga en kort kjol med inbyggda shorts.
  • Inför sommaren köpte jag en ny, hel baddräkt.
  • Jag löste in ett presentkort hos Gudrun Sjödén (det kom från att ha sålt kläder till deras second hand) och köpte en vinröd klänning, ett riktigt basplagg.
  • När vi var i Visby hittade jag en linneblus i klassisk murarskjortestil designad av Kerstin Boulogner som jag inte kunde motstå.
  • Av bara farten blev det också en liten tubkrage i ylle från Gotlands strumpfabrik.
  • Det har blivit några scarves och smycken som souvenirer från olika platser.

Jag har medvetet försökt undvika att utsättas för alltför många frestelser, inte gått in i klädbutiker och inte postordersurfat på datorn. I stort har det gått riktigt bra, tycker jag.

Det finns därför ingen anledning att ändra på någonting till i år. Samma regler gäller med samma möjlighet till ett undantag någon enstaka gång.

En utmaning är att få klart pågående sy- och lagningsprojekt. En annan utmaning är att fortsätta tömma garderoben på plagg som inte funkar, kanske rentav lyckas sälja ett eller annat.

The circular fashion challenge: I didn’t manage to keep my promise to only buy clothes second hand last year, but in my own humble opinion I did pretty well nevertheless. I reflected quite a bit on my consumer’s habits and did pretty well in taking care of my favourite garments.

So the same rules will apply for this year: Only circular shopping (with the possibility of the occasional exception).

 

 

Read Full Post »

(Det här inlägget skrev jag under resan och trodde att jag hade publicerat… Så kan det gå)

Märkliga känslor är i rörelse inför en långresa. Ångest och eufori och förväntan i en osalig röra. Mitt i alla packbestyr greps jag av en obetvinglig lust att äntligen göra klart min virkade kofta Irene.

Irene har varit färdigvirkad sedan januari 2016 men blev aldrig blockad, eftersom jag inte kunde bestämma mig om jag skulle färga den.

Eftermiddagen innan avfärd var jag hastigt och lustigt i verkstan och blandade till ett vinrött färgbad. På bilden ovan är färgassociationen rödbeta, men det färdiga resultatet nedan blev mer vindruva.

Så Irene fick följa med till Japan och har varit med både på välkomstmiddag i Fukuoka och på lyxig teppanyakirestaurang i Kyoto. Annars har jag inte haft så mycket behov av koftor, det är nästan sommar på dagarna men kalla nätter.

För övrigt är jag efter en vecka på resande fot smällfull av intryck, upplevelser och möten med underbara människor. Återkommer!

irene_block

Driving forces: A lot of different emotions are wooshing around when you are preparing for a long journey. One of the more inspected was the urge to dye, block and finish my crocheted cardigan Irene.

Read Full Post »

Older Posts »