Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Udda/Odd stuff’ Category

ylvasuggla1-Q080S1024

Presenter triggar min kreativitet och ger den mening. Ibland blir jag alldeles för ambitiös och tar mig vatten över huvudet (minns en 50-årsfest för rätt många år sedan där jag blev minst två timmar sen, eftersom jag prompt skulle sy en en silverslips med både schablontryck och broderi till födelsedagsbarnet).

Ovan en liten brosch till min Ugglevän Ylva för sisådär tio år sedan (en föregångare till mina hjärtebroscher ser jag nu). Asken med bokmärkesutsmyckning var hemvikt förstås.

Vår vän Gunnar fick en hemsydd kudde i julklapp för snart tio år sedan (yllelappar i blandade färger):

gunnarskudde2-Q080S1024

Maj är ju en födelsedagsmånad, i år bland annat med ett trevligt cocktailkalas för att fira en 60- och en 20-åring. Jag gick lös på att göra två ”blomsterbakelser”.

80år3

Kärlen hittade jag på loppis och jag använde stickmassa (oasis) för att hålla allt på plats.

80år5

Det går åt väldigt mycket mer material än man tror till ett blomsterarrangemang. Här är blommorna. Dessutom hade jag varit ute och plockat allsköns grönt i omgivningarna, bland annat ljuvligt blåbärsris med små blommor på.

80år4

En fjärilslavendel fick också vara med.

80år2

Och här blev de! Lite ojämna men festliga. Tyvärr var inte allt material av bästa kvalitet märkte jag på den lilla bukett jag fick över till mig själv. Och kirskålen, som jag äntligen tyckte att jag hade hittat ett vettigt användningsområde för, slokade tämligen omgående. Empiriska studier i ämnet behövs.

80år1

Svärdottern har också fyllt år. Till henne sydde jag en påse, som jag fyllde med godis och hudvårdsgrejor.

mikispåse

mikispåse3

Utsidan är en bit shiborifärgat bomullstyg och fodret en bit lapptäcksbomull med fint mönster. Snoddarna ögleflätade jag.

Andra presenter som jag har presenterat på bloggen tidigare är till exempel bröllopskudden till Marie och Magnus (som finns här), bröllopskudden till Katarina och Mats (som finns här) och födelsedagskudden till Lilla Mamsens 85-årsdag (som finns här).

Give away: I like to make gifts. It gives my craft a purpose.

 

Annonser

Read Full Post »

påskbukett

Till påsk roade jag mig med att göra några vasarrangemang utifrån en färdig festbukett från Coop, en förpackning alströmeria och några kvistar eukalyptus. Ovan det ena resultatet.

I tisdags klev jag snett i en grop på en industriområdestrottoar och stukade högerfoten rätt rejält. Så onödigt! Särskilt när jag hade introdagar på Skansen inför sommarsäsongen i onsdags och torsdags. Jag tog mig dit och till några andra viktigheter, annars har jag försökt ta det lugnt på hemmaplan så mycket som möjligt.

För att underhålla mig gjorde jag en lite slumpartad sökning på ”flower arrangements” på Youtube och hamnade hos Flower Joos, det vill säga floristen John McDonald, som generöst delar med sig av sin kunskap i otaliga videor med olika sorters arrangemang. Mycket lärorikt och inspirerande!

Ju mer jag ser, desto mer vill jag försöka mig på! Jag blir också mer och mer haj på att hitta material i min närmiljö, det finns mycket gratismaterial att använda.

More flowers: I am really into flower arranging at the moment, gathering lots of wisdom and inspiration from the videos of John McDonald.

 

Read Full Post »

mars19-03

Äntligen! Hokus krokus och påskliljetippar. Flödande, avslöjande sol och snålkalla vindar. Fiskmåsskrän och ringduvekurr. Koncentrerade barn på nytvättade cyklar.

Livsandarna vaknar när ljuset kommer åter. Jag känner mig som en gammal reklam för Vollsjö trätofflor: ”Förr gick han som en hösäck, nu studsar han fram!”

5rytmer-workshopen i Simrishamn gjorde förstås också sitt till. Dessutom har jag äntligen kommit i väg på en av Susanne Nilssons lördagsdanser här i Stockholm. Det blev en fin lördag med råbiff och ölhäng efteråt.

EmilJensen2019-TeaterStorpuff-900x520px

Våra goda vänner Monica och Lars i Södertälje tog med oss på Emil Jensen med band och deras senaste föreställning En gemensam galning. Det var första gången vi såg Emil live och det var ju helt omöjligt att inte bli totalcharmad. Inte blev det sämre för att han hade med sig min favorittrummis Magnus Olsson på scen (som jag har sett, hört och njutit av när han har spelat med Lars Bygdén).

marsbukett3

En av mina nyårsönskningar var ju mer blommor i mitt liv. Nu senast har jag dykt ner i Ingrid Carozzis bok Brooklyn Flowers. Asymmetri är hennes ledstjärna i vått och torrt och här har jag försökt jobba utifrån det med en helgbukett från Coop kompletterad med en förpackning Fairtrade-rosor.

marsbukett1

Ingenting får förfaras. Det går faktiskt att göra ett arrangemang med bara två rosor.

marsbukett2

Och de allra sista blommorna ryms i ett vinglas.

Nästa steg blir att köpa hönsnät, återanvändningsbart och mer miljövänligt än oasis, och att våga gå på upptäcktsfärd i blomsteraffärerna efter lite mer spännande blommor och grönt att jobba med.

Jag lånade också Binda blommor – steg för steg av Björn Trygg. Det är en mer traditionell lärobok i blomsterbinderier och innehåller konkreta övningar i olika former. Den ska jag jobba vidare med (misstänker att det kommer att bli en blomstrande påsk här hemma…).

MMD2019

I fredags tog Maken och jag en tur till Älvsjömässan och dryckesmässan Malt, mat och destillat. Flera goda ölprovsmakningar blev det, min favorit var den fylliga surisen Rowanhips från PKLK Bryggeri (som låter lite som en befrielserörelse men är ett mikrobryggeri i Tyresö söder om Stockholm).

Syprojekten fortskrider. Alldeles snart tror jag det finns något att visa upp på bild.

Evaluation (2019:03): The light is back and I am back on track feeling good and being reasonably busy.

 

 

 

 

 

 

 

Read Full Post »

Det här året och jag kom på kant med varandra nästan direkt. Humöret har varit i botten, inspirationen obefintlig och initiativförmågan på sparlåga. Influensan förstås, januari i största allmänhet och årets mix av snö, is och modd i synnerhet. Blä.

Så en morgon i mitten av februari är det nästan ljust i sovrummet när jag stiger upp. Locket har lyfts av. Himlen har flyttat tillbaka till ordinarie höjd.

Genast sticker optimistdjävulen fram sitt väna ansikte igen. Jag kommer ihåg en solig sommarutflykt till Eskilstuna för rätt många år sedan (ombloggad här, vilket hjälper mig att komma ihåg att det var 2013) när jag fyndade en liten strykbräda på loppis.

stryk1

Tyget var inget vidare, men det är ju lätt att byta, eller hur? Jag plockade fram ett kul tyg ur gömmorna och ställde upp alltihop ovanpå garderoben i tvättstugan.

Och på den vägen…

stryk2

Men just den här februaridagen var det äntligen läge för en smula handlingskraft. Bort med häftstiften och det fula yttertyget (fint invikta kanter under häftstiften). Bordsfilten och skumgummit under var däremot i helt okej skick.

När jag har klippt till det nya yttertyget så hittar jag inte häftpistolen. Tänk, tänk, tänk… Tänk om den fortfarande ligger i verkstan, där jag ramade in ett broderi för ungefär ett år sedan (syns på bild här, ja broderiet alltså)?!

Jo, det gjorde den förstås. Så jag fick stilla mig några dagar innan jag kom i väg till verkstan (och fick med mig en kasse grejor som har varit på väg dit sedan i höstas).

stryk3

Så där ja!

Some initiative: Finally the mental and seasonal lid came off and let in some light again. I grabbed the oppportunity to fix my little ironing board.

 

 

Read Full Post »

ögleflät1

Maken påpekade häromdagen att eventuella gäster här hemma riskerar att fastna som i spindelväv. Det beror inte på att vi har slutat städa utan på att jag har börjat öglefläta, så det är lite extra mycket garn framme och mystiska konstruktioner på vardagsrumsstolarna.

Det här är verkligen snoddarnas år, började med slyngning i våras och fortsatte med kumihimo i somras. Mitt nyvaknade medeltidsintresse förde mig under hösten in i ögleflätningens värld (här finns delarna till min allmosepåse).

Än en gång blir jag alldeles tårögd över hur mycket kunskap som generösa människor delar med sig av via webben. Ingrid Crickmore från amerikanska Västkusten har en webbplats som heter Loop Braiding, sprängfylld med tutorials och tips och tricks för både nybörjare, både i text och på video (här är länken).

ögleflät3

En vag ambition har varit att få till ett par strumpeband, så jag har utforskat platta band och försökt få någon ordning på de långa tåtar som krävs när det ska bli långa band. Mina försök hittills ser ganska okej ut på bilden ovan, men i verkligheten är det kanske 10-20 cm per band av de längre som duger någonting till.

ögleflät6

Men roligt är det! Att öglefläta är underbart meditativt (om det inte blir trassel) och dessutom en utmärkt fingergymnastik med i stort alla fingrar inblandade.

Mina första färdiga band blev kanske inte så välflätade, men de fyllde ett behov. Skosnörena till mina lila kängor hade gått sönder (höger sko) och jag var inte nöjd med det nya snöre jag hade lyckats hitta (vänster sko).

fel_skosnöre

Så det fick bli ögleflätade skosnören i stället med tre öglor bomullsgarn i olika nyanser (lite läderfett på kängorna skulle nog inte skada ser jag).

ögleflät5

Mitt senaste projekt är det på bilden högst upp. Det ska bli en liten dekor på min ena kappärm. Jag har flätat in tunt reflexgarn i snodden.

ögleflät2

Ovanför dekorslejfen eller nedanför? Och ska slutflätorna dingla eller sys fast? Beslut beslut…

The year of the cords: In spring it was cords made with the lucet, in summer it was kumihimo, in autumn it has been loopbraiding. I am hooked!

Read Full Post »

 

höstkväll

Håll med om att det är något särskilt med höstlöv och gatlyktor! Varje år så här dags tar jag ett gäng bilder när jag är på väg hem. Jag släpper motsträvigt taget om sommaren, den blev ju riktigt uthärdlig mot slutet. Men så är det med årstiderna, det är bara att släppa taget och följa med.

Det var inte utan lättnad jag avslutade årets sommarjobb på Skansen den sista september och fick mitt liv tillbaka. Så mycket tid att ligga på soffan och pilla mig i naveln blev det förstås inte, redan måndag den 1 oktober var jag på språng ut i något nytt och okänt.

ljusetskapell

Min före detta arbetskamrat Ellie hade bjudit mig till Ljusets kyrka i Botkyrka för att berätta om mitt textila skapande på en eftermiddagsträff. En lite läskig utmaning, som dock avlöpte väl. Det var också väldigt roligt att komma till Ljusets kyrka, som är byggd så sent som 2014. Ovan den textilt inspirerade altartavlan i vatten/sandskuren rostfri stålplåt av Per B Sundberg.

vinterviken

Min vän Marita och jag gjorde en härlig höstutflykt till Vinterviken och Petra Holmbergs vackra utställning av naturligt och lokalt färgade tyger.

Jag kom i väg till Stockholm Beer and Whisky Festival i Nacka för första gången tillsammans med Maken.

ölgäris

Vi var där en lördag, det var fruktansvärt trångt och bökigt. Nästa gång åker vi ut en vardagseftermiddag.

fröjel

Jag fick ihop en slyngad lingarnssnodd till min fröjelkula (se även här) och har satt i gång både virk- och broderiprojekt. Det är väl ett gott tecken?

Dessutom har jag dansat Gaga People nästan varje torsdagskväll och haft en mer än härlig 5Rytmer-helg i Oslo. Hemmadansandet går dock fortfarande lite trögt.

Mycket tid vid skrivbordet här hemma har det också blivit. Jag har förberett ett nummer av Hemslöjdsföreningens medlemstidning Handaslöjd, börjat arbeta med höstnumret av WendelAvisan och jobbat med informationsmaterial för Föreningen för Frustunaby (mer om Frustunaby finns här).

Dessemellan har jag yrslat omkring på nätet, läst om medeltidskläder, drömt om medeltidskläder och beställt hem en och annan bok i ämnet. På Syfestivalen blev det inköp av fyra meter oblekt linne, framför allt tänkt till en särk.

Kanske blir november syprojektens månad? Hoppet lever.

Evaluation (2018:10): Back to my own time and own rhythm after my weeks of work at Skansen. Slowly finding my way back to neglected things and habits.

 

 

Read Full Post »

Hur mycket jag än lär mig så finns det alltid något nytt som väntar bakom hörnet. I våras jobbade jag i Hornborgastugan och Finngården på Skansen, två av miljöerna med prova-på-aktiviteter för gästerna. I Finngården visade vi ylleåtervinning och i Hornborgastugan, där det en gång bodde en skomakare, slyngade vi skosnören.

Att slynga är en av många tekniker för att göra snoddar, en dåtida vardagskunskap. Om du har påtat på en påtdocka eller Stick-Lisa så är det samma teknik. Enda skillnaden är att verktyget man använder för att slynga, slynggaffeln, bara har två uddar.

slyngning

Vi slyngade i ull- och lingarn. I början var, som vanligt, det väldigt knepigt att få in den rätta knycken. Framför allt den stumma lintråden var besvärlig. Men övning ger ju färdighet och så småningom hade händerna blivit bekanta med redskap och tråd och hittat sin rytm.

Naturligtvis ”villhövde” jag en egen slynggaffel. Den i trä hittade jag hos Majas Manufaktur (här finns webbutiken). Den är väldigt rejäl, det funkade fint när jag slyngade den stora yllesnodden till vänster (som kanske ska bli ett halsband) men sämre när jag började slynga i lingarn.

På Skansens höstmarknad för några veckor sedan ramlade jag över en liten, nätt och oemotståndlig slynggaffel i ben. Den är härlig att hålla i och en fröjd att jobba med. En lång linsnodd är på gång, om den blir bra ska min Fröjelkula (en sån här) få hänga på den. Jag har försökt med massor av olika metallkedjor, men ingen är riktigt bra.

Vill du prova att slynga så finns det en bra beskrivning här.

Another textile technique: This summer I have learnt to use a lucet. It’s very meditative. I am particularly fond of my bone one (to the right on the picture).

Read Full Post »

Older Posts »