Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Free Play’ Category

Creative work is play; it is free speculation using the materials of one’s chosen form.
(Stephen Nachmanovitch: Free Play, Improvisation in Life and Art)

Det är inte klokt vad jag glömmer. Jag läser och blir inspirerad och känner mig upplyst och lättad, sedan faller jag så småningom ner i missmodsträsket igen och all intellektuell klokskap är som bortblåst.

Påminn mig att jag ska läsa om det här blogginlägget nästa gång det händer!

Jag kom att tänka på begreppet galumphing här om dagen, för mitt senaste broderiprojekt handlar väldigt mycket om det. Så här ser materialhögen ut:

wip_grejorna

Nästa alltid föredrar jag enkelhet och rena linjer framför blingbling och överdriven utsmyckning, men det här är verkligen en övning i extra allt. Don’t hold back:

wip_blingblingw

Här vräker vi på med pärlor och paljetter och allt möjligt som blänker och glimmar! Resurserna finns ju här hemma i skåp och lådor, det är bara att plocka fram. Och väldigt roligt är det!

Jag tänker inte tala om vad det ska bli, men inspirationen kommer från den finfina lilla boken Brodera på ylle! från Hemslöjdens förlag.

För övrigt:

  • I dag var det äntligen dags för årets springdebut. Bara drygt tre kilometer visserligen, varav jag sprang drygt hälften, men skönt att komma i gång. Det kändes fint också, jag verkar inte ha tappat alltför mycket under de overksamma vintermånaderna.
  • I går kväll hamnade vi i tv-soffan framför en intelligent romantisk komedi (i vanliga fall skyr jag romantiska komedier som pesten). Den heter 500 Days of Summer från 2009, regisserad av långfilmsdebuterande Marc Webb och bägge huvudpersonerna, spelade av Joseph Gordon-Levitt och Zooey Deschanel, är bedårande.
  • Jag läser på Hemslöjdens förlag (länk ovan) att Maria Gullberg snart kommer med en ny virkbok. Jippi!
  • Det finns platser kvar på min kurs i återbruksorigami söndag den 21 april. Läs mer här!
  • Kvällen innan är det Kulturnatt i Stockholm. Jag kommer att finnas på Öppet Slöjdhus i Vasaparken. Välkommen du också! Läs mer här!

Blingbling exercise: Above you see my latest needlework project. It is inspired by Swedish folk art making the best of your odd bits and leftovers. I usually prefer simplicity and clean lines, but I enjoy myself immensely going overboard adding a bit of extra everything.

Annonser

Read Full Post »

Årets milstolpar: Min lilla mams fyllde 85, Knallhatt d.y. gick ut grundskolan och Knallhatt d.ä. blev myndig. Mitt ingifta fasterskap utvidgades med lilla Ebba i april och våra vänner Katarina och Mats gifte sig i juli.

Årets upplevelse: Besöket på Wanås (som går att läsa om här).

Årets premiär: Mitt verk Inre skönhet var med på De refuserades salong här i Stockholm. Det är min första utställningserfarenhet utanför skolsammanhang.

Årets överraskning 1: Smärtfri anpassning till mitt första par progressiva glasögon. Ingen sjösjuka här inte.

Årets grönsak: Fänkål. Från ointressant till jättesmarrigt – smaklökar är ena underliga filurer ibland. Det började med en oemotståndlig rucola- och  fänkålsaioli i somras och fortsatte med olika varianter av ugnsstekt och bräserad fänkål under hösten.
Aiolireceptet finns förresten här.

Årets investering: Min bläckblå fårskinnsväst (som jag berättade om här).

Årets parfym: Serge Lutens Ambre Sultan.

Årets fortbildning: Konstsömnadskursen på Handarbetets Vänner, som gick i mål i våras, och sommarkursen Experiment i textil och grafik på Ölands folkhögskola. Bägge gav mig ny kunskap att förvalta och utveckla. Pågående kursen Textil formgivning på HV hjälper mig med det.
Mer/more!

Read Full Post »

Fast i dataspel och dåliga matvanor. September har inte varit en särskilt festlig månad. Att-göra-listan ligger framför mig men ingenting av vikt blir gjort förutom det som måste bli klart för mitt sociala jags skull.

För övrigt låser sig det mesta och energin går åt till att göra – ingenting. Jag fastnar i grubblerier över hur lätt jag viker ner mig och så är den nedåtgående spiralen i gång… Den finns en sten i vägen som jag inte kan se.

Jag plockar fram visdomsboken Free Play (som jag skrivit om här och här, en av årets följeslagare som jag sedan alldeles tappat bort). Stephen Nachmanovitch har naturligtvis kloka saker att säga även om våra låsningar och hjärnspöken. Här är hans förslag till angreppssätt:

When you are stuck, meditate, free associate, do automatic writing, talk to yourself and answer yourself, Play with the blocks. Stay in the temenos of the workplace. Relax, surrender to the bafflement; don’t leave the temenos, and the solution will come. Persevere gently.

Att tordas gå i närkamp med mina blockeringar, kan det vara en väg framåt? Känns läskigt, men att stå och stampa på samma fläck känns rätt tröttsamt i längden…

(Bild: En av Jenny Holzers Truismer från Wanås)

Evaluation (2011:09): Stuck in computer games and bad eating habits. The to-do-list grows, nothing gets ticked off. Reaching for my favourite book of wisdom a possible solution appears: Playing with and investigating my blocks?

Read Full Post »

(Jag idisslar boken Free Play, Improvisation in Life and Art av Stephen Nachmanovitch. Första delen finns här)

Vi behöver öva på att leka. Eller omvänt, att leka är att öva.

Without play, learning and evolution are impossible. – – – Creative work is play; it is free speculation using the materials of one’s chosen form. – – – Play is always a matter of context. It is not what we do, but how we do it.

Min egen iakttagelse: Ett första steg är att försöka komma loss ur det där farliga åskådarperspektivet. Vi lever nästan ständigt i andra människors blickfång. Och vi är medvetna om det. Den kritiska blick du kastar på dig själv när du passerar en spegel är ofta inte din egen. Du kan försöka lista ut vems om du vill. Förvånansvärt ofta låter vi människor i vår periferi utöva mycket större inflytande på oss än de förtjänar.

Be who you are and say what you feel, because those who mind don’t matter, and those who matter don’t mind.
(Dr Seuss)

Nästa steg är att hitta en övningsplats (eller lekplats). Platsen kan vara mental, det vill säga ett inre tillstånd, men oftast behöver du en faktisk plats, ett eget utrymme. Den plats du väljer ska vara trygg. Om du vill vara ensam ska platsen garantera att du inte blir störd. Om du arbetar tillsammans med andra ska det finnas en trygghet i gruppen. Stephen Nachmanovitch talar om det gammalgrekiska begreppet temenos:

A magic circle, a delimited sacred space within which special rules apply and in which extraordinary events are free to occur.

Mer/more!

Read Full Post »

På sätt och vis skiter det sig redan från början. Boken Free Play har fått namnet Spela fritt på svenska. Därmed missar vi den mångtydighet som finns i det engelska ordet ”play”, framför allt betydelserna ”spela” och ”leka”. Och ett spel på svenska är inte alls samma sak som en lek. Men i ärlighetens namn så kan jag inte komma på någon bättre översättning själv, så jag nöjer mig med detta påpekande så vi kan komma vidare.

Boken har underrubriken Improvisation in Life and Art och är skriven av Stephen Nachmanovitch, violinist, improvisationsmusiker och tänkare kring kreativa processer. Boken för samman studier från vitt skilda håll kring kreativitet och improvisation till en djupt personlig och  uppmuntrande bok. Första upplagan kom 1990.

Jag hade den som kurslitteratur på den inspirerande kursen Estetiska lärprocesser på Stockholms musikpedagogiska institut för några år sedan (se länkar i slutet), och den har varit en trogen följeslagare sedan dess. Just nu läser jag om den för att få tips kring min skapande praxis, och som en del i mitt idisslande av dess tankar och teman tänkte jag skriva några reflektioner här i bloggen.

Boken börjar med ordet lîla, som är sanskrit och betyder ”lek”.

Richer than our word, it means divine play, the play of creation, destruction and re-creation, the folding and unfolding of the cosmos.

Mer/more!

Read Full Post »

En plötslig känsla av lättnad. Nu när ljuset börjar komma tillbaka inser jag hur mycket jag har saknat det. Hej solen! Det känns skönt att ha överlevt januari.

Om jag hade varit ekonom hade det varit dags för årets första avstämning. Men det går ju att stämma av sin egen planering lika väl som siffror (utifrån planer och funderingar här och här).

Bas: Har börjat läsa Free Play och Hjärnkoll på vikten (återkommer till Free Play i en egen post så småningom). Matvanorna har blivit bättre. Simmar någorlunda regelbundet och promenerar hyfsat mycket. Ska prova på frigörande dans 18 februari. Mycket inspiration i form av musei- och utställningsbesök samt goda samtal med maken.

Det tog  längre tid än jag trodde att komma ner i varv efter den hektiska avslutningen på jobbet. Huset fullt av sjuka tonåringar underlättade inte heller. Men nu är det vardag igen och väldigt skönt att äta frukost med familjen varje morgon och inte smyga i väg kvart över sju.

Sammanlagt betyg: Något mer än godkänt.

Kommunikatörsbenet: Oväntad rivstart med ett eventuellt nyhetsredaktörsskap som jag till att börja med har några utrednings- och planeringstimmar kring.

Betyg: Väl godkänt!

Skapandebenet: Broderikursen gör mycket för att hålla mig i gång. Har ett stort tovningssug, men det är trögt att komma till skott. Ska fortsätta röja ytor i arkivrummet så att det kan bli lite akvarell- och tuschövningar också. Märker igen hur långa mina skapandeprocesser är, bäst blir det när jag får skrota med flera projekt parallellt. Inte skriva några att-göra-listor utan bara gå på ”nu är det dags-känsla”.

Betyg: Något mer än godkänt.

Pedagogbenet: Försummat… Kommunikatörsbenet tog över.

Betyg: Underkänt.

Giving January passable marks for keeping the work up with most of my projects. The light is returning and my head is full of ideas.

Read Full Post »

I’m writing to find out what I’m thinking.
(Joan Didion)

Jamen precis så är det ju! Och det är det som är drivkraften för den här bloggen. Genom att skriva presenterar jag mina tankar för mig själv. Gör dem synliga. Fäster dem i tid och rum.

Dessutom är en blogg något mer än en anteckningsbok eller dagbok. Jag öppnar ett fönster och världen får titta in. Om den vill. Även med den här bloggens blygsamma besökssiffror så gör öppenheten skillnad. Att det finns en läsare därute hjälper mig att vara ärlig mot mig själv.

Så välkommen att följa med när jag nu ska tänka lite kring det nya år som vi klivit in i.

(Bild: Columbus, en akvarell från 2007)

I totally agree with Joan Didion. And the blog is my best tool for it. A new year needs new plans. I will have more time on my own and need to spend it wisely. My list or priorities include more body moving, more keeping ideas in motion and more looking for valuable partners.
Mer/more!

Read Full Post »