Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Musik’ Category

I går höll vi på att missa bussen in till stan för att Maken satt på toaletten och fnissade åt den här parodin på Queens klassiker Bohemian Rhapsody (det kan bli så att jag får konfiskera hans mobil vid toabesök i känsliga lägen – det har också hänt att vi nästan missat flyg när han har tagit med sig kameran in på toaletten):

Jag är ju gammal nog att komma ihåg när den här märkliga musikaliska skapelsen klev ut i världen för första gången 1975. Varje torsdagskväll satt jag som klistrad vid P3:s Poporama, där Kaj Kindvall introducerade ny musik. Queen är ett av de band som har haft flest låtar i Heta högen (obs! ska uttalas med östgöstsk accent) och jag tycker mig minnas att Bohemian Rhapsody låg där många veckor.

Enligt Wikipedia rankade musiktidningen Rolling Stone 2004 Bohemian Rhapsody på 163:e plats bland världens bästa låtar. Jag skulle vilja säga att den har fortsatt uppåt på listan sedan dess, inte minst med all uppmärksamhet kring filmen som kom förra året.

2017 fick någon en snilleblixt och körde ut Bohemian Rhapsody inför en Green Day-konsert i Hyde Park i London med 65 000 i publiken:

En Omar Farshi kommenterade på Youtube:

If you can rock 65,000 people in a concert 27 years after your death and without being there, you are not just a singer, you are a legend.

Till sist en helt annan version från Nya Zeeland med Hatea Kapa Haka Group. Kännetecknet på en riktigt bra låt är att den har en flexibilitet, som låter den arrangeras på olika sätt. Det här arret tycker jag är ett bevis på det.

Monday Music: Bohemian Rhapsody: Three great and very different examples of how to perform the Queen classic.

Annonser

Read Full Post »

mars19-03

Äntligen! Hokus krokus och påskliljetippar. Flödande, avslöjande sol och snålkalla vindar. Fiskmåsskrän och ringduvekurr. Koncentrerade barn på nytvättade cyklar.

Livsandarna vaknar när ljuset kommer åter. Jag känner mig som en gammal reklam för Vollsjö trätofflor: ”Förr gick han som en hösäck, nu studsar han fram!”

5rytmer-workshopen i Simrishamn gjorde förstås också sitt till. Dessutom har jag äntligen kommit i väg på en av Susanne Nilssons lördagsdanser här i Stockholm. Det blev en fin lördag med råbiff och ölhäng efteråt.

EmilJensen2019-TeaterStorpuff-900x520px

Våra goda vänner Monica och Lars i Södertälje tog med oss på Emil Jensen med band och deras senaste föreställning En gemensam galning. Det var första gången vi såg Emil live och det var ju helt omöjligt att inte bli totalcharmad. Inte blev det sämre för att han hade med sig min favorittrummis Magnus Olsson på scen (som jag har sett, hört och njutit av när han har spelat med Lars Bygdén).

marsbukett3

En av mina nyårsönskningar var ju mer blommor i mitt liv. Nu senast har jag dykt ner i Ingrid Carozzis bok Brooklyn Flowers. Asymmetri är hennes ledstjärna i vått och torrt och här har jag försökt jobba utifrån det med en helgbukett från Coop kompletterad med en förpackning Fairtrade-rosor.

marsbukett1

Ingenting får förfaras. Det går faktiskt att göra ett arrangemang med bara två rosor.

marsbukett2

Och de allra sista blommorna ryms i ett vinglas.

Nästa steg blir att köpa hönsnät, återanvändningsbart och mer miljövänligt än oasis, och att våga gå på upptäcktsfärd i blomsteraffärerna efter lite mer spännande blommor och grönt att jobba med.

Jag lånade också Binda blommor – steg för steg av Björn Trygg. Det är en mer traditionell lärobok i blomsterbinderier och innehåller konkreta övningar i olika former. Den ska jag jobba vidare med (misstänker att det kommer att bli en blomstrande påsk här hemma…).

MMD2019

I fredags tog Maken och jag en tur till Älvsjömässan och dryckesmässan Malt, mat och destillat. Flera goda ölprovsmakningar blev det, min favorit var den fylliga surisen Rowanhips från PKLK Bryggeri (som låter lite som en befrielserörelse men är ett mikrobryggeri i Tyresö söder om Stockholm).

Syprojekten fortskrider. Alldeles snart tror jag det finns något att visa upp på bild.

Evaluation (2019:03): The light is back and I am back on track feeling good and being reasonably busy.

 

 

 

 

 

 

 

Read Full Post »

”Skäms alla blommor ni som blommar i april”

Det där var en textrad som definitivt fick mig att lystra. Vad sjunger hon om?

Elina Ryd är ytterligare en av alla musikaliskt begåvade unga kvinnor i Sverige. Alldeles nyss kom hennes nya album Den Luft.

Första gången jag hörde Borta med vinden undrade jag om det kunde vara en ny låt med Eva Dahlgren. Det är någonting i sångsättet som påminner om henne.

Till dagens Måndagsmusik plockar jag fram en av Evas riktigt gamla sånger, som fått en fin film av Jimmy Andersson:

Den 22 mars skulle sångerskan Josefin Nilsson ha fyllt 50 år. Jag har ännu inte orkat se dokumentären Älska mig för den jag är som sändes i helgen och finns på SVTPlay, men jag dedicerar båda de här sångerna till Josefins minne.

Monday Music: In Memoriam: Two Swedish songs about loss and longing.

Read Full Post »

En kväll utöver det vanliga

aifur_garm3

Det finns konserter och så finns det Konserter med stort K. I lördags var det ett sådant tillfälle, en kväll helt utöver det vanliga.

Min kärlek till bandet Garmarna har jag vittnat om tidigare här på bloggen. I år är det tjugo år sedan mitt favoritalbum Vedergällningen kom ut! Vi såg dem lajv för första gången i Parksnäckan i Uppsala sommaren 2016.

Förra året startade Garmarna en Kickstarterkampanj för att finansiera ett nytt album. Det var lite trögt i portgången, men alldeles innan stoppdatum rasade det in pengar och det blev en mycket lyckad kampanj. Vi hoppade på när de annonserade albumets releaseparty på vikingakrogen Aifur i Gamla stan under en helkväll med en god middag. Sammaledes gjorde vår vän Niklas.

Nu blev inte skivan klar till februari, men helkvällen blev av. Aifur fylldes av Garmarnafans, många långväga från Ungern och Spanien och till och med ända från Australien! Aifur undfägnade oss med mjödkokta musslor till förrätt och hjortstek till varmrätt, mums!

aifur_mjöd

Polsk mjöd är söt och alkoholstark, närmast ett dessertvin, och slinker ner farligt enkelt!

Aifur är ingen stor restaurang, 100 platser kanske, och har i vanliga fall en liten musikerbänk för max tre personer. För att få plats med hela bandet fick gitarristen Gotte flytta ut på ett bord och Emma tog plats på ett eget, mycket litet podium.

aifur_garm3

Så här såg det ut från våra ursprungsplatser. När bandet gick på kom krogägaren Martin E-Type Eriksson med några polare och satte sig vid bordet utanför oss. Några av dem var mer intresserade av att prata med varandra än att lyssna, vilket var ganska störande, speciellt en kväll som denna.

När E-Type såg att vi rynkade våra pannor en smula så skred han till handling och trollade fram tre platser precis framför bandet. Där satt vi som kungligheter och var i vägen för allt och alla. Jag hade Gottes ena fot cirka 20 centimeter framför mig.

aifur_garm1

Garmarna var på ett mycket spelglatt humör och blandade sånt de aldrig spelat lajv med de stora publikfavoriterna. Underbar ljudbild med digitala trummor och enstaka, nedtonade loopar tillsammans med de akustiska instrumenten.

Och publiken var salig förstås! Emma sa: ”Om jag kommer av mig så är det bara att lyssna ut i publiken”.

Det finns ett helt gäng videor från kvällen på Youtube (här är länken). Kvällen gick i mål strax efter midnatt med Herr Mannelig.

aifur_garm2

Observera det fina, broderade omslaget till Emmas bok med alla texter!

Nu återstår bara väntan till att det nya albumet ska bli klart. Bandet hintar om september.

An extraordinary evening: It was supposed to be a release party for Garmarna’s new album. But the album is not finished yet. All the same they offered a select crowd of Kickstarter supporters a very special evening in the small format.

 

Read Full Post »

tim-gunn-quotes-10

Januari 2019 har varit en dyster månad. Influensa, hosta, munherpes och en allmän brist på energi. Humöret har pendlat mellan noll och minus, precis som vädret. Här i Stockholm har vi ömsom plöjt omkring i nysnö, halkat på glansis och plumsat fram i snömodd.

Tim Gunn i realitysåpan Project Runway är min nya idol (han på bilden ovan). Maken och jag hamnade mitt i säsong 15 och nu är vi snart färdiga med säsong 16. Om man står ut med alla upprepningar och överdramatiserade ”incidenter” så är det vilsamt och roligt att se andra människor skapa.

Alla kläder från min garderob som behöver lagas har fått en egen kasse. Då och då måste jag göra en insats för att överhuvudtaget ha något att sätta på mig. Min vintergarderob är verkligen ingen höjdare (jag håller också på att packa ner alla sommarkläder i en annan kasse, för de gör mig bara ännu mer deprimerad).

Min byxkjol i denim lagade jag i grenen för knappt två år sedan (ombloggat här). Det blev inte en lagning som höll särskilt bra, så nu har jag gjort en maskinlagning med chambraytyg på insidan.

Jag sneglade också på den mörklila linnetunikan med turkos detaljer, som ligger tillklippt på arbetsbordet i syrummet sedan drygt två år tillbaka. Kanske nästa månad kommer med den sinnesro som jag behöver för att komma i gång?

För övrigt så är jag helt kär i Uno Svenningssons version av Erik Lindorms dikt Mötet från SVT-serien Helt lyriskt. När Uno var med i Så mycket bättre så myntade de andra deltagarna uttrycket ”unofiera”, och det är väl precis vad han har gjort här. På bästa möjliga sätt.

Evaluation (2019:01): Worst possible start of the year, feeling as low as the winter temperature.

 

Read Full Post »

2019

Förra året skrev Anna Ternheim en ny svensk text till nyårsklassikern Auld Lang Syne på uppdrag av Cancerfonden. Den användes i deras julfilm.

Det blev en ovanligt vacker text om att, trots allt, tro på framtiden. Anna sjunger den också ofta i sina egna sammanhang, bland annat fick vi höra den i höstas på hennes konsert tillsammans med Radiosymfonikerna i Berwaldhallen. Här en mer avskalad version tillsammans med den enastående pianisten Martin Hederos:

I kväll läser Mikael Persbrandt Lord Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan på Skansen. I original heter dikten Ring Out, Wild Bells (lite mer fantasieggande, måste jag säga). På Youtube finns det hur bombastiska musikaliska arrangemang som helst av denna 1800-talsdänga, men jag fastnade för den amerikanske tonsättaren Ryan Homseys version från 2008.

Nyårslöften brukar jag inte ägna mig åt, men det här citatet från min mapp med inspirationscitat får väl ändå vara någon sorts ledstjärna inför 2019:

begin

Monday Music: Celebrating New Year’s Eve with new Swedish lyrics by Anna Ternheim to the classic Auld Lang Syne and a fresh arrangement of the Lord Alfred Tennyson classic Ring Out, Wild Bells.

 

Read Full Post »

Måndagsmusik: Dystopi

Jag önskar att jag kunde vara mer ullig och gullig och bjällrig så här på julafton, men det går tyvärr inte. Julefriden vill inte riktigt inställa sig i år, i alla fall inte om jag tittar lite längre än bara ut genom fönstret, ut på omvärlden. I en tid när vi mer än någonsin behöver kultur, kreativitet och fantasi för att skapa en hållbar framtid så får vi en dumsnål budget på hemmaplan och en fortsatt global strutsmentalitet när det gäller miljöhotet.

En klen tröst är att jag har sällskap i min pessimism av, bland andra, två av våra riktigt stora artister. Här är titelspåret från Leonard Cohens sista album, som kom ut bara några veckor innan hans död. Hela skiva är ett magnifikt testamente, väl i klass med David Bowies Blackstar, tycker jag.

Joni Mitchells album Travelogue har förekommit då och då här på bloggen under åren. Det är ett av mina favoritalbum alla kategorier och det album som fick mig att förstå Joni Mitchells storhet. Här är hennes tonsättning av William Butler Yeats dikt The Second Coming i storslaget, symfoniskt arrangemang:

Men jag kommer inte att ge upp. Förstås. På djupet är jag en obotlig optimist. Jag drar tröst från Doctor Who, som får stå för julbudskapet i år (här i Matt Smiths skepnad, han är min doktor):

dr_who

God jul alla bloggläsare! Ta hand om er!

Monday Music: Dystopia. I am sorry, but I am not an optimist at the moment. Looking out over the world, we seem hide like ostriches or run in the wrong direction. A small comfort is to be found in the company of great singer/songwriters sharing my feelings.

I will, however, not give in. Doctor Who (of all people) gives me comfort. 

Merry Christmas, all blog readers out there! Take care!

 

 

Read Full Post »

Older Posts »