Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Utställning/Exhibition’ Category

milles03

Sista onsdagen i maj kom jag till  Lidingö ganska prick klockan 10, lagom till öppningsdags på Millesgården. Under två ynka veckor visade de en ambitiös utställning med den japanske konstnären Hokusai, bland annat alla 46 bilderna i hans kanske mest berömda serie 36 utsikter mot berget Fuji. Bilden av den stora vågen (egentligen Under vågen utanför Kanagawa) får väl räknas till ett av världens mest kända konstverk och är idag den största symbolen för japansk konst.

640px-Asakusa_Honganji_temple_in_th_Eastern_capital

De 46 träsnitten är utställningens huvudfokus. Jag hade tur och kunde gå runt och titta nära på dem allihop utan glasögon innan det blev för trångt. Ovan en av mina favoriter: Asakusa Hongan-ji-templet i den östra huvudstaden (dåvarande Edo, nuvarande Tokyo).

Varje bild är ett välkomponerat mästerverk – färg-, form- och motivmässigt. Fujis placering ändras hela tiden, liksom tiden och årstiderna.

640px-Umegawa_in_Sagami_province

En bild med tranor från Umezawa i Sagami-provinsen.

640px-Ejiri_in_the_Suruga_province

En underbar höstbild från Ejiri i Suguri-provinsen där trädens löv, pappersark och en och annan hatt blandas i vinden.

Bildsviten är ett makalöst exempel på att när väl du har bestämt dig för var ditt centrum är så är du fri att göra vad som helst. Både inspirerande och lite nedslående, det känns som ganska få konstnärer faktiskt hittar sina centrum.

Hokusai levde för sin konst och brydde sig inte så mycket om världsliga saker. Han bytte namn flera gånger under sitt långa liv. När han skapade Fujisviten kallade han sig Gakyō Rōjin Manji, vilket betyder ungefär Den gamle mannen som är tokig i konst. Det är också titeln på en söt barnbok av den franske författaren François Place, som jag fick i födelsedagspresent i engelsk översättning för några år sedan.

Många av bilderna kryllar av liv och jag blev väldigt sugen på att lära mig mer om 1800-talets vardagsliv i Japan.

Jag hittade inte så mycket information om utställningsproduktionen, men jag antar att det är en turnerande utställning. Träsnitten är, om jag förstod det rätt, nygjorda. Den innehåller också flera sidor ur Hokusai Manga, konstnärens underbara skiss- och teckningslärobok, samt en mängd illustrationer. Minus för de dåligt översatta bildtexterna, de kändes som oredigerad Google Translate!

En extra twist var att Millesgården hittat fem träsnitt av Hokusai i sina samlingar inför den här utställningen. De är så kallade surimono, träsnitt i små upplagor som såldes till samlare.

milles02

Den här kallas Den vita snäckan (syns uppe till höger under det röda sigillet) och ger en fin bild från konstnärens arbetsplats. Längst fram till vänster står behållaren för tusch med rivjärn i botten och i krukan med påfågelsfjädern står ett penslar.

Dikten i överkant likställer den vita snäckan och plommonträdets blommor med en konstnärs arbetsplats, enligt bildtexten.

Alla bilder i serien 36 utsikter mot berget Fuji finns här.

The old man mad about art: A touring exhibition with the work of the Japanese artist Hokusai made a brief stop at Millesgården on Lidingö, just outside Stockholm, a few weeks ago. I went there and was completely mesmerized.

Annonser

Read Full Post »

sigrid2

I Kristi Himmelsfärdshelgen såg Maken och jag utställningen Sigrid Hjertén – en mästerlig kolorist på Waldemarsudde. Det finns många anledningar att intressera sig för hennes liv som konstnär, människa, maka och mor, inte minst utifrån det tragiska slutet på Beckomberga mentalsjukhus, men jag har varken läst Karin Johannissons Den sårade divan: Om psykets estetik eller Görel Cavalli-Björkmans biografi Kvinna i avantgardet: Sigrid Hjertén, liv och verk. Jag nöjer mig just nu med att uppleva tavlorna. Det räcker mycket mycket långt. Helhäftigt helt enkelt.

Men så klart. Som betraktare blir jag om och om igen påmind om kvinnan bakom konstverket. Tavlan Konversation från 1914 (ovan) med Sigrid mellan maken Isaac och vännen Einar Jolin (konstnärer alla tre) ger en nästan arketypisk bild av ett samtal som förs över ens huvud.

sigrid1

Den blå balkongen från 1915 är underbart fräck i sitt linjespel och sina färger. Som så ofta är sonen Iván i förgrunden, medan Sigrid ser ut att sitta med ett litet broderi i bakgrunden. Jag funderar på om Sigrid egentligen målade Iván som sig eller om han är en projektion av henne själv.

”I privat ägo” står det på verksskylten. Tänk att det finns människor som kan få sin dagliga, visuella vitamininjektion av en Sigrid Hjertén-tavla! Eller är den en investering, omsorgsfullt inpackad och förvarad i bankfack?

sigrid3

1936 slutade Sigrid Hjertén att måla. Blommor i blått tillhör hennes sista, målad året innan. Den känns oerhört modern. Sinnessjukdomen gör att hennes måleri tar nya vägar, hon gör nya versioner av gamla verk och bilderna blir både upplösta och mer intensiva.

Att få följa Sigrids liv genom utställningen är lite som att läsa en thriller, där man vet att allt går åt skogen på slutet. Jag kommer på mig själv med att intensivt önska att Sigrid Hjertén hade fått ett lyckligare liv. Fanns det andra val hon hade kunna göra?

Ändå skulle jag inte vilja vara utan tavlorna som hon gjorde och som finns kvar för oss att se och lyssna till i dag – lysande djärva, spretiga och mångtydiga.

Woman and master of colours: A big exhibition at Waldemarsudde in Stockholm shows the whole artistic life of Swedish painter Sigrid Hjertén (1885-1948). It is bold, manyshaped and ambiguous.

 

 

 

 

Read Full Post »

Vilken Kristi Himmelsfärdshelg vi välsignades med i år! Maken och jag tog oss två kulturheldagar och två grillkvällar hemmavid. Som extrabonus kom den äldre Knallhatten hem från Gotland för en snabbvisit.

Det känns inte som om jag brukar vara helledig på Kristi Himm, men när jag gluttar bakåt på bloggen så hade vi kulturutflykt förra året också. Och sommarvärme. Tänk vad man glömmer.

I år gick första turen till Skeppsholmen och Moderna museet, där vi stiftade bekantskap med sydamerikanska konkretister och egyptiska surrealister.

momumaj03

Função diagonal (Diagonal funktion) av Geraldo de Barros från 1952.

”Den konkreta konsten är befriad från alla föreställande och symboliska inslag”, står det i Wikipedia. Det finns med andra ord inget att förstå. Antingen så tilltalas man av kompositionen, materialen, färgerna och formerna eller så gör man det inte.

momumaj01

Sem titulo, 1956–1962 (Utan titel) av Rubem Valentim.

Konkretismen tilltalar mig väldigt mycket, det finns en ärlighet i den som jag uppskattar. Det jag gör själv ligger ofta åt det konkreta hållet.

Utställningens stora dragplåster var Lygia Papes magnifika installation Ttéia 1, C med belysta guldtrådar. Svårt att fånga på bild, men Maken gjorde ett försök:

tteia

Väldigt vackert och stämningsfullt, nästan lite sakralt.

(mer…)

Read Full Post »

lunch-på-balkongen

Påsk, konstrunda, en hel del kultur, vårljus, lite mer luft i almanackan och något kortare att-göra-listor. Sammantaget var april en riktigt behaglig månad.

Tid att andas. Tid att dansa.

Så här års är enda gången på året som det funkar att äta lunch på balkongen. Dessförinnan är det för kallt och längre fram är det för gassigt.

japonism1

En aprilkväll åkte jag och vår kompis Gunnar till Thielska galleriet och såg den fina utställningen När Japan kom till Värmland. Japonism hos Rackstadkonstnärerna 1880–1920. På bilden keramik av Hilma Persson-Hjelm. Det var torsdags och föredragskväll, men tyvärr var den kvällens föredrag fullständigt substanslöst och motsvarade inte alls våra förväntningar.

kaisa-melanton

Utställningen Textilens poetik och politik med verk av pionjären Kajsa Melanton visas på HV Galleri, också på Djurgården. Det här lilla verket, som heter Den tyste mannen fångade mig.

Vi kom också i väg till Berwaldhallen igen med goda vänner och en ny konsert i serien Svenska stjärnor. Den här gången hade Hans Ek arrangerat musik med legendariska Chelsea Hotel i New York som gemensam nämnare. Jättebra!

I september kommer Anna Ternheim till Svenska stjärnor, biljetter ska bokas pronto. Hans Ek kommer också att göra en konsert med tysk syntmusik i Göteborg i oktober. Jag tror vi kommer att åka till Göteborg den helgen :).

När Japan kom till Värmland pågår till den 3 juni.
Textilens poetik och politik pågår till den 12 maj. Sen blir det examensutställning.
Mer info om Svenska stjärnor med Anna Ternheim finns här.
Mer info om Kosmische Musik finns här.

Evaluation (a tad belated, 2018:04): Finally the light of spring and a spacious calender and to-do-lists. Time to breathe and to dance.

Read Full Post »

Eventbild konstrundan 2018b

Nästa helg, den 14–15 april, är det dags för Konstrunda i Midsommarkransen igen. Jag deltar för andra året och öppnar dörren till min verkstad på Pingstvägen 9.

Som tur är är jag inte ensam i år utan får sällskap av mina vänner Ylva Spångberg och Caroline Green. Ylva kommer att visa keramik och Caroline oljemålningar. Själv hoppas jag hinna montera ett par nya textilverk, annars blir det bara hjärtebroscherna.

Konstrunda2018

Mer information om hela Konstrundan finns här och här.

Vi kommer att ha öppet på Pingstvägen måndag och tisdag kväll också. Läs mer på vårt eget FB-event, det finns här.

Open studios: The weekend of open studios in the quarters where my studio is is approaching.

Read Full Post »

I fredags var min hemslöjdskompis Lillemor och jag på Antikmässan och såg deras stora utställning Textila spår. I lördags var Maken och jag på Färgfabriken och såg en utställning med Petra Hultman, mottagare av årets Beckers konstnärsstipendium. Lite oväntat så visade det sig gå en stark, röd tråd mellan de olika utställningarna.

I utställningen Textila spår tar Margareta Backström Öberg från vintagebutiken Lata Pigan (som vi besökte och jag bloggade om i somras) och Eva Karlsson från Teda Art Project (mer om det här) mässbesökarna genom fyra decennier av svensk textil: 1940-tal, 1950-tal, 1960-tal och 1970-tal. Varje decennium hade också en eller två levande representanter.

textilaspår2

Till vänster står Karolina Brännström, som representerade 70-talet med Mahjongjacka, kampsånger på akustisk gitarr och fina pastischer på bland annat Carl Johan de Geers klassiska (och beslagtagna) affischer från 1967 (mer om dem här).

Till höger på bilden sätter sig Ingemar Albertsson (@vintagemannen, mer om honom här) med ett nummer av Playboy och en whisky i 60-talsmiljön med miljöhotet diskret närvarande i bakgrunden. Framgång, välstånd, slit och släng var tidens melodi.

I 1940-talsdelen satt Leili Mänder (@lagningsaktivisterna) och stoppade raggsockor och gjorde underbara lagningar på en gammal vintagekofta. Leili är en urduktig textilmänniska som brinner för det här med att ta hand om sina textilier och ge dem ett längre liv. Hon kommer till Hemslöjdsföreningen i april för en kurs (här är länken).

I 1950-talsdelen stod färgstarka Miriam Parkman och vävde ett kjoltyg (mer om henne här och här).

textilaspår1

Viola Gråstens klassiska mönster Oomph fanns förstås med tillsammans med ett fint urval av andra tidstypiska mönster.

Petra Hultmans utställning på Färgfabriken är ett äreminne över hennes farmor och farfar.

petrahultman2

Hildings nyckelskåp och Marys textilier i olika tekniker samsas med många upplagor av ett husmorslexikon, uppslaget på olika ställen, och en stor videovägg med loopade husmorsfilmklipp. Det tvättas och det knådas och det ammas och det skuras och det finputsas så det står härliga till.

petrahultman3

Längst i bakgrunden står konstnären själv. Under utställningen arbetar hon med tre korsstygnsbilder i storformat på perforerade metallskivor.

petrahultman1

Utställningen är underbart fint disponerad i Färgfabrikens vackra utställningsrum. Den är högtidlig, osentimental och lätt att ta till sig.

Mer info om Petra Hultmans utställning finns här.

What we leave behind: I recently visited two very different exhibitions but with common denominators. The first was a textile summary of the Swedish 1940’s to 1970’s, the other was a big installation of the Swedish artist Petra Hultman, showing in particular her grandmother’s textile craft and her grandfather’s small cupboards for keys, that he started making to fill his days at the age of 85. 

 

Read Full Post »

Häromdagen var min kompis Marita och jag på Vårsalongen. Det är alltid lika roligt att se den där ljuvliga spretigheten. I år är salongen tillbaka på Liljevalchs, vilket också märktes på publiktillströmningen.

Som vanligt hade jag ett extra öga öppet för den textila konsten, och den var väl representerad. Monika Erikssons nåltovade porträtt av Svenska akademiens sekreterare Sara Danius är ett lysande exempel.

vårsalong18c

Simon Fergins Kanin med morot är virkad av återvunna t-shirts.

vårsalong18d

Eva Kitok har broderat klassiska skivomslag.

vårsalong18a

Lisa Backmans broderade bilder (hon ställde ut fyra på samma tema) kombinerar skönhet och samhällskritik.

vårsalong18b

En av målningarna jag fastnade för var Vanja Jonebring Arnells Jag önskar jag var vacker som en svan kunde flyga och ha röda högklackade skor.

vårsalongen18e

Utställningen är slut, men jag vill också uppmärksamma Ingela Gréaus broderade bilder, som hon ställde ut på konsthantverksbutiken 125 kvadrat här i Stockholm i början av året.

ingela-greau

Här är ett exempel på hur hon kombinerar det vackra och det tänkvärda. Min enda anmärkning är att hennes citat är anonyma. Är de hennes egna eller har hon lånat dem?

emma-dahlkvist2

Emma Dahlkvist ställer ut på Konsthantverkarna till den 21 februari. Hennes material är den traditionella nävern, som hon bearbetar på olika sätt, bland annat genom att skära ut mönster med laser, kombinera med andra material eller göra origamivikningar.

emma-dahlkvist

Snart nog: Konst och handling heter vårens utställning på Tensta konsthall. Det är en samlingsutställning med framtiden som ett löst tema.

bella-rune

Bella Rune, textilprofessor på Konstfack, har flera verk med på utställningen, bland annat två lätta och svävande skulpturer i mohairgarn. Jag gillar verkligen att mohairgarnet får ta plats i konstens finrum! Garnet i den här skulpturen är färgat med bläckskrivartoner.

Under hela året kan man också se en jättefin liten utställning med inlånad konst från skolorna i Tensta.

Eye candy: Recently I have visited a bunch of inspiring exhibitions.

 

Read Full Post »

Older Posts »