Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Utställning/Exhibition’ Category

Den sista skälvande minisemestern den här sommaren gick, som sagt, till Uppsala. Förutom Eva Dahlgren i Parksnäckan bjöd staden på det vanliga: God mat, go’fika, god öl och trevlig kultur. Maken och jag bodde toppenbra på nionde våningen i nya Elite Hotel Academia, som ligger precis bredvid stationen.

Den här gången styrde vi kosan till Uppsala slott och konstmuseet därstädes.

hesselholdt_mejlvang.jpg

Fri entré! Först bjöds vi på utställningen Native, Exotic, Normal av Hesselholdt & Mejlvang, som utgår från en färgskala för hudfärg tillsammans med olika artefakter. Den här mångkulturella midsommarstången fastnade vi båda för.

uppsalakonstmuseum

En temautställning hette Gränser. Det första man möts av är Peter Johanssons verk Kanon med genomborrade korsstygnstavlor på en luftvärnskanon. Det blir liksom lite svårt för resten av utställningen att toppa det… Den virkade jordgloben i förgrunden är gjord av Elisabeth Bucht (alias Garnapa). Den utgår från Uppsalas kommunslogan Välkommen hit, välkommen hem och har fått sitt namn av de två viktigaste orden för alla flyktingar: Vänta stanna.

gudrunwesterlund

Gudrun Westerlunds Det kommer det som saknas tillhörde den del av samlingarna som visas just nu. Ett sånt verk som gärna skulle få hänga på väggen här hemma.

torgöranhenriksson2

Uppsalakonstnärsparet Tor-Göran Henriksson och Ulla Fries visades i en stor, gemensam utställning. Tor-Göran Henriksson var plastikkirurg på dagarna och målare och träsnidare på fritiden. Hans värld är en fiktiv och ålderdomlig sjukhusvärld, men sjukhushierarkins problematik och den utsatthet som drabbar både personalen och patienter är allmängiltig. Skulpturen ovan av sjuksköterskan som liksom går sönder på mitten tycker jag är oerhört stark.

torgöranhenriksson1

Den här tavlan heter Patienten. Kommentarer överflödiga.

Ulla Fries är grafiker och rör sig i en småskalig och oerhört detaljerad värld. Den var svår att fånga på bild, men här är i alla fall kopparsticket Skog med lite spegelblänk i glaset.

ullafries

Den skulle gärna få hänga på väggen här hemma den också. I verkligheten är den kanske 20×20 centimeter.

Vi hann också med en guidad tur på universitetsmuseet Gustavianum och föll i förundran över både det Augsburgska kuriosakabinettet och Olof Rudbecks anatomiska teater.

domkyrkans_skugga

Dessutom blev det en minitupplur i domkyrkans skugga i parken mellan Gustavianum och Universitetshuset. Det är semester det!

Bilder: De två översta och den understa är tagna av Kurt Nord, de övriga av mig.

Uppsala delivered: A mini holiday to Uppsala ended our holidays. It was fabulous, as usual with good food, good fika, good beer and nice culture.

Read Full Post »

Så franskt! Och så bra! Sångerskan Zaz kom plötsligt instormande i min Spotify och golvade mig fullständigt med sin uttrycksfulla röst och sin moderna retrostil.

Jag har bara varit i Paris en gång, och det var 1976. Staden fastnade inte riktigt i mitt hjärta. Nu blir jag lite sugen på att ge den ett nytt försök.

En annan anledning är utställningen Christian Dior, couturier de rêve på Le musée des Arts décoratifs, som enligt samstämmiga rapporter ska vara något alldeles särskilt.

Très chic: Maybe I should give Paris a second chance, 40 years after the first try.

Read Full Post »

Två känslor har dominerat den här märkliga månaden. Den första är förstås sorgen i alla dess skepnader – den fysiska förlusten, saknadens svarta hål och allt praktiskt och administrativt sorgearbete.

Sorgen vänder också ett sökarljus åt mitt håll: Vem är jag nu? Vem blir jag nu? Vad händer med mitt liv nu? Uppfordrande processer som får ta sin tid, kan jag tro.

Den andra känslan är tacksamhet.

För tio år sedan tog mitt liv en ny vändning. Den 20 juli for jag för första gången uppför backarna till kursgården Sätergläntan i Insjön och en kurs i yllebroderi med Carina Olsson.

sätergläntan

De där fem kursdagarna på denna fantastiska plats öppnade dörrarna till en ny värld. Jag har stapplat vidare på vägarna där sen dess och gjort livsval jag aldrig skulle ha gjort annars.

Som jag formulerade det häromåret:

Att slöjda är att skapa.
Att skapa är att ge liv.
Att ge liv är att vara en del av det heliga.

Det meditativa i det handgjorda skapandet, det kreativa och det praktiska (inte minst de mer och mer aktuella hållbarhetsfrågorna) – allt samverkar och ger mening åt det jag gör.

kurs_kazuyo2

Från den första kursen på Sätergläntan har jag inga bilder, men 2010 var jag tillbaka för en broderikurs med Kazuyo Nomura. Då gjorde jag bland annat en av mina första hängande saker. Undras vart den har tagit vägen?

En annan bemärkelsedag var den 12 juli. För 30 år sedan rökte jag min sista cigarett, strax innan blivande Maken och jag klev på färjan till England och en underbar bilsemester i England och Skottland. I augusti flyttade jag in till honom i hans tvåa på Årstavägen, så snart har jag bott 30 år i Stockholm också.

Hemestern fortsatte med en härlig Djurgårdstur i förra veckan.

hv_blandat

Jag var in på HV Galleri och såg examensutställningen, som höll hög klass.

evahild2

Sedan promenerade jag till alla verk i sommarens utomhusutställning med skulpturer av Eva Hild. Magnifika saker som passar så bra utomhus.

evahild1

Månaden avslutades på bästa sätt med firandet av Världsbroderidagen i Rålambshovsparken i Hemslöjdsföreningens regi. Jag jobbar på med Deklarationen om mänskliga rättigheter, artikel 5 (senast ombloggad här). Den ska bli klar i augusti är det tänkt och avsändas till Australien.

Evaluation (2017:07): A strange month with to feelings overshadowing everything else: Sorrow and gratitude.

Read Full Post »

Någon myntade uttrycket ”hemester” (från engelskans ”staycation”), och jag gillar det så mycket. Trötta dagar ligger man hemma och pillar sig i naveln, aktiva dagar kan man utflykta på hemmaplan.

Till exempel kvistade Maken och jag en dag i väg till vår närmaste konsthall Färgfabriken i Liljeholmen. Där visas en stor retrospektiv med Marianne Lindberg De Geer, en uppiggande blandning av tragik och komik och lysande färgmöten.

mldg

Sedan fortsatte vi in till stan och fotoutställningen Fokus Finland på Armemuseums gård. Det är Liljevalchs konsthall, som huserar i en tillfällig utställningslokal därstädes och uppmärksammar Finlands 100-årsjubileum.

claire_aho

Framför allt gillade jag Claire Ahos 50- och 60-talsbilder, dels gatubilder från Helsingfors, dels modefotografi med mycket humor.

Vi upptäckte också att Hovstallarna bredvid har ett schysst fik och en härlig innergård.

En annan dag susade vi norrut i bilen och hamnade i Vela utanför Enköping. Där håller Lata Pigan till, en fantastisk loppis med tyngdpunkt på textil och vintagekläder.

latapigan

Den tålmodige Maken lät mig rota runt och prova så mycket jag ville. I slutänden blev det dock bara ett plagg som fick följa med hem, en flammig, lila, ”batikfärgad” 70-talsklänning. När jag betalade fick jag veta att den tidigare ägts av en hemslöjdskonsulent, så jag hoppas jag ska bli en värdig arvtagare.

Enköping kallar sig ju Parkernas stad, så efter en sen lunch så flanerade vi runt och upptäckte flera stycken. Fridegårdsparken blev vår favorit, inte stor men med en härlig oaskänsla.

fridegård1

fridegård2

Vi tog oss uppför backen till Vårfrukyrkan, som visade sig vara en riktig pärla. Sommarguiden berättade att den är en av landets äldsta, byggd i början av 1100-talet, och att den i början av 1900-talet målades invändigt av Karl-Vilhelm (Carl Wilhelm?) Pettersson.

vårfru_enköping

Resultatet är en underbar mix av medeltida inspiration och tidstypisk Art Nouveau/Arts and Crafts med en otrolig mönsterglädje och massor av roliga detaljer.

Bilder (utom Fridegårdsparken): Kurt Nord

Staycation: It is nice to stay at home in summer, exploring the city where we live and going for some day trips.

Read Full Post »

marielouiseekman

Utifrån den plats där jag befinner mig just nu var det extra intressant att se Anneli Kustfälts dokumentär Marie-Louise Ekmans utflykter, som finns på SVTPlay (närmare bestämt här). Hon berättar bland annat att hennes mamma och pappa är närvarande i hennes konst så att hon kan fortsätta umgås med dem trots att de är borta.

I går gick Maken, vår kompis Annelie och jag till Moderna museet och såg den stora Marie-Louise Ekman-utställningen.

Marie-Louise Ekmans bilder har en alldeles egen logik, som känns fullkomligt självklar för henne och som hon inte är det minsta intresserad av att förklara för någon annan. Som betraktare är det bara att åka med. Hon noterar livets och det sociala spelets absurditeter utan att värdera eller moralisera.

Jag gillade mycket av det jag såg, inte minst hennes miniskulpturgrupper, men blev mest tagen av hennes 80-talsverk, där hon med en kvinnlig blick går i klinch med svensk och västerländsk konstkanon.

Hennes version av Las Meninas skulle jag kunna meditera över dagligdags (finns här på Marie-Louise Ekmans webbplats).

För övrigt är jag väldigt förtjust i att Marie-Louise Ekman har gett fiskbullar i hummersås en plats i konstens värld (se mer här).

Mer info om utställningen på Moderna museet finns här.

Det är en rejäl utställning med många verk. Vi blev både uppiggade och lite deprimerade. Filmerna orkade vi inte med utan nöjde oss med en titt på Brancusis Ägget, som finns med i många av 80-talsverken, bland annat Las Meninas, och som passande nog stod utställt i rummet bredvid.

Sedan gick vi på Restaurang Hjerta, åt charkbricka och rökta räkor i kvällssolen och hade det väldigt skönt och trevligt.

Marie-Louise Ekman medverkar i antologin Vägen – en antologi om att göra bra konst med Ernst Billgren och Jan Åman som redaktörer. Där ställer hon upp följande regler:

  1. Var glad.
  2. Se till att du har ett eget rum att gå in i.
  3. Se till att du alltid har rena penslar.
  4. Se till att du bara hör de ljud du anser att du själv har användning för.
  5. Var noga med att kunna låsa dörren.
  6. Ta aldrig emot besök i ateljén så länge målningen är ofärdig.
  7. Var beslutsam vad gäller ditt val av färger.
  8. Låt aldrig ditt undermedvetna vinna över dig.
  9. Se till att det ständigt pågår en kamp mellan dig och de krafter som säger sig bo inom dig.
  10. Lita aldrig på dig själv.

Jag gillar verkligen progressionen från punkt ett till punkt tio!

The absurdities of life: The Museum of Modern Art in Stockholms hosts a big show this summer with the Swedish artist (director, play writer, stage director and lots more) Marie-Louise Ekman. It is full of bright colours and depicting the absurdities of life and the social games.

 

Read Full Post »

öl_på_strandvägen

Maj månad har varit crazy. Hemslöjdspuckar och fix i mamsens lägenhet i en enda röra med kommande sommarjobb på Skansen som en pigg uppstickare.

Vardagsrummet här hemma ser ut som en mindre möbelupplag med två extra fåtöljer och allsköns prylar, de flesta på väg någon annanstans. Vi har uppfunnit ett hörn åt det ärvda, svarta hörnskåpet och kommit på att Malmstensbänken nog kan stå i köket.

Frustuna01

Mitt i allt annat gjorde vi en trevlig lördagsutflykt till Gnesta. Ett av mina, för närvarande en aning undanskuffade, projekt är att hjälpa Föreningen Frustunaby att göra en ny webbplats. Frustunaby är en anrik scoutgård, ett fantastiskt ställe som jag har älskat ända sedan min första övernattning där 1973.

Sedan åt vi middag med kamrat Gunnar, som kom med bussen från sitt fritidshus i Sparreholm, på den urtrevliga Bistron i stationshuset. Härligt att grillkiosken Gnesta-Kurre har fått högkvalitativ konkurrens!

 

Kristi himmelsfärdshelgen var för en gångs skull helledig, så på lördagen bokade Maken och jag in en heldag med kultur och god mat. Sol och sommarvärme flödade över staden, och det blev en perfekt dag på alla sätt.

Först åkte vi till Hallwylska palatset mitt i stan och såg utställningen Barn av sin tid, där bilder av Hallwyldöttrarna möter Jens S Jensens bilder från, framför allt, 1970-talets Hammarkullen i Göteborg.

Jens S Jensen var i grunden arkitekt och intresserade sig för samspelet mellan miljö och människa i det nya miljonprogramsområdet. Genom sitt fotograferande knöt han kontakter med ungdomarna i området, vilket gav hans bilder ett delvis annat fokus.

Hög igenkänningsfaktor för oss som var unga på 70-talet! Och det är omöjligt att inte höra Nationalteaterns Barn av vår tid när man ser bilderna, fast tonåringarna i Hammarkullen är inte hotfulla, bara planlösa.

Rent gripande är Niclas Östlinds filmade intervju med ”Nettan”, som finns med i alla Jens S Jensens böcker från Hammarkullen.

Sedan blev det lunch i solgasset och folkmyllret vid Nybroplan. Därefter hoppade vi på spårvagnen ut till Djurgården och Waldemarsudde. Där såg vi utställningen Vardagslivets poesi med verk av Joan Miró, som gav oss bägge en fördjupad förståelse för hans konst. Framför allt greps jag av att det för honom inte fanns någon motsättning mellan allvar och lekfullhet, de är sidor av samma mynt, de hör ihop.

Bronsskulpturen Tyst konstellation skulle jag gärna vila ögonen på och meditera över varje frukost:

miro_tyst_konstellation

Middagen intogs på Söders höjder på den fantastiska restaurangen Bistro Bon. Bra skaldjur, bra kött, bra öl – vad kan man mer önska sig?

Sedan avslutade vi dagen med en kvällstur på Fotografiska museet. Jag tyckte mycket om kvinnobilderna i Cooper & Gorfers utställning I know not these my hands, men de lämnade Maken oberörd.

Hästtemat i utställningen Like a horse var ett fräscht grepp med många roliga och intressanta bilder. Allra bäst var dock kortfilmen Hingsten av Ninja Thyberg.

Utställningen Barn av sin tid pågår till den 13 augusti.
Utställningen Vardagslivets poesi är förlängd till den 10 juni.
Utställningen I know not these my hands pågår till den 11 juni.
Utställningen Like a horse pågår till den 3 september.

Evaluation (2017:05): May was a crazy busy month. Our house is crammed with stuff from mum’s flat and inbetween sorting and packing I have all around Stockholm for different assignments.

Luckily we got a perfect day just at the end of the month, enjoying summer weather, interesting exhibitions and great food in a stunning Stockholm.

Read Full Post »

Det finns en hashtagg ute i världen som heter #wipwednesday (det vill säga onsdagens pågående projekt), som jag tycker passar bra att plocka in i bloggandet.

Just nu är det kläde och glitter som gäller. På tisdag ska jag tillbaka till hantverkscaféet på Tensta konsthall och fortsätta inspirera kring broderi. Armband är ett sådant, roligt projekt, men av någon mystisk anledning har jag inte broderat särskilt många armband till mig själv genom åren. Några exempel i andra broderitekniker hittar du här och här.

wip_lilaarmband2

Så då får jag kombinera nytta med nöje (igen). Här ett 4 cm brett armband, där fodret ska vikas runt på framsidan. Knäppningen blir med tre knappar.

wip_lilaarmband1

Här början till ett 2,5 cm brett armband med virkad spets, satängband och pärlor. Fodret ska gå kant i kant, alltså inte synas på ovansidan, och armbandet ska knäppas med två tryckknappar.

wip_fodertygsval

Att välja fodertyg är en grannlaga uppgift! Här är nio kandidater. Det fjärde från höger kommer att bli fodret till det breda armbandet, när det gäller det smala har jag inte bestämt mig än.

wip_svea2

Även Svea är på gång. Några lintrådsknutar är det enda som fattas. Jag tänker att det kan vara bra att ha ett pågående projekt eller två till Konstrundan i helgen.

Om du har missat att det är Konstrunda i Midsommarkransen i helgen, så hittar du mer information om den via den här länken.

Nu ska jag åka till verkstan och städa lite.

För övrigt har jag ont i vänstertummen i dag, för jag började tälja rent en låååång björkslana från bark i går (hemslöjdsprojekt). Jag blev tvungen att öva på mitt enhandsgrepp med högern i stället. Det gav faktiskt resultat.

Violet and blue-and-yellow: Connecting to the hashtag #wipwednesday with three ongoing projects, all involving broadcloth and some beads and sequins.

Read Full Post »

Older Posts »