Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Utställning/Exhibition’ Category

Vilken Kristi Himmelsfärdshelg vi välsignades med i år! Maken och jag tog oss två kulturheldagar och två grillkvällar hemmavid. Som extrabonus kom den äldre Knallhatten hem från Gotland för en snabbvisit.

Det känns inte som om jag brukar vara helledig på Kristi Himm, men när jag gluttar bakåt på bloggen så hade vi kulturutflykt förra året också. Och sommarvärme. Tänk vad man glömmer.

I år gick första turen till Skeppsholmen och Moderna museet, där vi stiftade bekantskap med sydamerikanska konkretister och egyptiska surrealister.

momumaj03

Função diagonal (Diagonal funktion) av Geraldo de Barros från 1952.

”Den konkreta konsten är befriad från alla föreställande och symboliska inslag”, står det i Wikipedia. Det finns med andra ord inget att förstå. Antingen så tilltalas man av kompositionen, materialen, färgerna och formerna eller så gör man det inte.

momumaj01

Sem titulo, 1956–1962 (Utan titel) av Rubem Valentim.

Konkretismen tilltalar mig väldigt mycket, det finns en ärlighet i den som jag uppskattar. Det jag gör själv ligger ofta åt det konkreta hållet.

Utställningens stora dragplåster var Lygia Papes magnifika installation Ttéia 1, C med belysta guldtrådar. Svårt att fånga på bild, men Maken gjorde ett försök:

tteia

Väldigt vackert och stämningsfullt, nästan lite sakralt.

(mer…)

Annonser

Read Full Post »

lunch-på-balkongen

Påsk, konstrunda, en hel del kultur, vårljus, lite mer luft i almanackan och något kortare att-göra-listor. Sammantaget var april en riktigt behaglig månad.

Tid att andas. Tid att dansa.

Så här års är enda gången på året som det funkar att äta lunch på balkongen. Dessförinnan är det för kallt och längre fram är det för gassigt.

japonism1

En aprilkväll åkte jag och vår kompis Gunnar till Thielska galleriet och såg den fina utställningen När Japan kom till Värmland. Japonism hos Rackstadkonstnärerna 1880–1920. På bilden keramik av Hilma Persson-Hjelm. Det var torsdags och föredragskväll, men tyvärr var den kvällens föredrag fullständigt substanslöst och motsvarade inte alls våra förväntningar.

kaisa-melanton

Utställningen Textilens poetik och politik med verk av pionjären Kajsa Melanton visas på HV Galleri, också på Djurgården. Det här lilla verket, som heter Den tyste mannen fångade mig.

Vi kom också i väg till Berwaldhallen igen med goda vänner och en ny konsert i serien Svenska stjärnor. Den här gången hade Hans Ek arrangerat musik med legendariska Chelsea Hotel i New York som gemensam nämnare. Jättebra!

I september kommer Anna Ternheim till Svenska stjärnor, biljetter ska bokas pronto. Hans Ek kommer också att göra en konsert med tysk syntmusik i Göteborg i oktober. Jag tror vi kommer att åka till Göteborg den helgen :).

När Japan kom till Värmland pågår till den 3 juni.
Textilens poetik och politik pågår till den 12 maj. Sen blir det examensutställning.
Mer info om Svenska stjärnor med Anna Ternheim finns här.
Mer info om Kosmische Musik finns här.

Evaluation (a tad belated, 2018:04): Finally the light of spring and a spacious calender and to-do-lists. Time to breathe and to dance.

Read Full Post »

Eventbild konstrundan 2018b

Nästa helg, den 14–15 april, är det dags för Konstrunda i Midsommarkransen igen. Jag deltar för andra året och öppnar dörren till min verkstad på Pingstvägen 9.

Som tur är är jag inte ensam i år utan får sällskap av mina vänner Ylva Spångberg och Caroline Green. Ylva kommer att visa keramik och Caroline oljemålningar. Själv hoppas jag hinna montera ett par nya textilverk, annars blir det bara hjärtebroscherna.

Konstrunda2018

Mer information om hela Konstrundan finns här och här.

Vi kommer att ha öppet på Pingstvägen måndag och tisdag kväll också. Läs mer på vårt eget FB-event, det finns här.

Open studios: The weekend of open studios in the quarters where my studio is is approaching.

Read Full Post »

I fredags var min hemslöjdskompis Lillemor och jag på Antikmässan och såg deras stora utställning Textila spår. I lördags var Maken och jag på Färgfabriken och såg en utställning med Petra Hultman, mottagare av årets Beckers konstnärsstipendium. Lite oväntat så visade det sig gå en stark, röd tråd mellan de olika utställningarna.

I utställningen Textila spår tar Margareta Backström Öberg från vintagebutiken Lata Pigan (som vi besökte och jag bloggade om i somras) och Eva Karlsson från Teda Art Project (mer om det här) mässbesökarna genom fyra decennier av svensk textil: 1940-tal, 1950-tal, 1960-tal och 1970-tal. Varje decennium hade också en eller två levande representanter.

textilaspår2

Till vänster står Karolina Brännström, som representerade 70-talet med Mahjongjacka, kampsånger på akustisk gitarr och fina pastischer på bland annat Carl Johan de Geers klassiska (och beslagtagna) affischer från 1967 (mer om dem här).

Till höger på bilden sätter sig Ingemar Albertsson (@vintagemannen, mer om honom här) med ett nummer av Playboy och en whisky i 60-talsmiljön med miljöhotet diskret närvarande i bakgrunden. Framgång, välstånd, slit och släng var tidens melodi.

I 1940-talsdelen satt Leili Mänder (@lagningsaktivisterna) och stoppade raggsockor och gjorde underbara lagningar på en gammal vintagekofta. Leili är en urduktig textilmänniska som brinner för det här med att ta hand om sina textilier och ge dem ett längre liv. Hon kommer till Hemslöjdsföreningen i april för en kurs (här är länken).

I 1950-talsdelen stod färgstarka Miriam Parkman och vävde ett kjoltyg (mer om henne här och här).

textilaspår1

Viola Gråstens klassiska mönster Oomph fanns förstås med tillsammans med ett fint urval av andra tidstypiska mönster.

Petra Hultmans utställning på Färgfabriken är ett äreminne över hennes farmor och farfar.

petrahultman2

Hildings nyckelskåp och Marys textilier i olika tekniker samsas med många upplagor av ett husmorslexikon, uppslaget på olika ställen, och en stor videovägg med loopade husmorsfilmklipp. Det tvättas och det knådas och det ammas och det skuras och det finputsas så det står härliga till.

petrahultman3

Längst i bakgrunden står konstnären själv. Under utställningen arbetar hon med tre korsstygnsbilder i storformat på perforerade metallskivor.

petrahultman1

Utställningen är underbart fint disponerad i Färgfabrikens vackra utställningsrum. Den är högtidlig, osentimental och lätt att ta till sig.

Mer info om Petra Hultmans utställning finns här.

What we leave behind: I recently visited two very different exhibitions but with common denominators. The first was a textile summary of the Swedish 1940’s to 1970’s, the other was a big installation of the Swedish artist Petra Hultman, showing in particular her grandmother’s textile craft and her grandfather’s small cupboards for keys, that he started making to fill his days at the age of 85. 

 

Read Full Post »

Häromdagen var min kompis Marita och jag på Vårsalongen. Det är alltid lika roligt att se den där ljuvliga spretigheten. I år är salongen tillbaka på Liljevalchs, vilket också märktes på publiktillströmningen.

Som vanligt hade jag ett extra öga öppet för den textila konsten, och den var väl representerad. Monika Erikssons nåltovade porträtt av Svenska akademiens sekreterare Sara Danius är ett lysande exempel.

vårsalong18c

Simon Fergins Kanin med morot är virkad av återvunna t-shirts.

vårsalong18d

Eva Kitok har broderat klassiska skivomslag.

vårsalong18a

Lisa Backmans broderade bilder (hon ställde ut fyra på samma tema) kombinerar skönhet och samhällskritik.

vårsalong18b

En av målningarna jag fastnade för var Vanja Jonebring Arnells Jag önskar jag var vacker som en svan kunde flyga och ha röda högklackade skor.

vårsalongen18e

Utställningen är slut, men jag vill också uppmärksamma Ingela Gréaus broderade bilder, som hon ställde ut på konsthantverksbutiken 125 kvadrat här i Stockholm i början av året.

ingela-greau

Här är ett exempel på hur hon kombinerar det vackra och det tänkvärda. Min enda anmärkning är att hennes citat är anonyma. Är de hennes egna eller har hon lånat dem?

emma-dahlkvist2

Emma Dahlkvist ställer ut på Konsthantverkarna till den 21 februari. Hennes material är den traditionella nävern, som hon bearbetar på olika sätt, bland annat genom att skära ut mönster med laser, kombinera med andra material eller göra origamivikningar.

emma-dahlkvist

Snart nog: Konst och handling heter vårens utställning på Tensta konsthall. Det är en samlingsutställning med framtiden som ett löst tema.

bella-rune

Bella Rune, textilprofessor på Konstfack, har flera verk med på utställningen, bland annat två lätta och svävande skulpturer i mohairgarn. Jag gillar verkligen att mohairgarnet får ta plats i konstens finrum! Garnet i den här skulpturen är färgat med bläckskrivartoner.

Under hela året kan man också se en jättefin liten utställning med inlånad konst från skolorna i Tensta.

Eye candy: Recently I have visited a bunch of inspiring exhibitions.

 

Read Full Post »

Fram till den 4 februari kan man se Helga Henschens jubileumsutställning på Thielska Galleriet i Stockholm. Helga Henschen var barnbarn till Ernest Thiel.

När jag kliver in i Helga Henschens bild- och formvärld så får jag samma känsla som på Stig Lindberg-utställningen härom året (som jag skrev om här): Det här är den värld jag växte upp i. Även om de flesta enskilda verken är nya för mig så är helheten väldigt välbekant. Och den geniala frågan ”Är du medmänniska eller motmänniska?” ställer jag ofta i mitt inre.

Utställningen börjar med ett självporträtt från 1941. Helga är 24 år. I ärlighetens namn kan det inte kallas särskilt lyckat:

helgahenschen4

Men redan samma år verkar Helga ha hittat ett annat uttryckssätt, början till sin stil:

helgahenschen5

Och är det inte samma glasögon som dyker upp 20 år senare på omslaget till Pella i praktiken?

helga-pella

Hemma i Södertälje finns Helga Henschens  vackra och frodiga keramikskulptur Dafne i Lunagallerian mitt i stan. På utställningen finns mängder av skiss- och inspirationsmaterial, liksom till den härliga utsmyckningen av Tensta tunnelbanestation.

dafne

Jag tycker Helga Henschen kämpar med den traditionella oljemålningen, även om hon fyller den med spännande, mytiska motiv. Det vill sig inte riktigt. Men i keramiken hittar hon ett lugn och en helt annan uttrycksfullhet. Här Djur och människa och Tjur från 1980-talet.

helgahenschen3

helgahenschen6

Sist men inte minst så är ett helt rum fyllt av hennes teckningar, illustrationer och slagfärdigheter.

helgahenschen1

Som jag minns det fanns de överallt i den värld där jag växte upp: Som affischer, i böcker och i tidskrifter.

Bäst jag går där på Thielska och ler får jag en riktig ”madeleinekakeupplevelse”. Väl hemma igen letar jag fram Lisa Tetzners märkliga barnbok Sam och Agaleia ur bokhyllan. Det står inte angivet vem som har illustrerat, men det går ju inte att ta miste på stilen:

samoagaleia2

samoagaleia1

Det är som sagt en mycket märklig bok, inte ens när jag läser om den nu blir jag riktigt klok på vad den handlar om. Den tillhör de böcker jag hade omkring mig när jag lärde mig att läsa i sexårsåldern, och då var den verkligen fullständigt obegriplig. Men illustrationerna har uppenbarligen gjort ett outplånligt intryck.

Här hemma gläds jag dagligen över en liten, sen Helga Henschen-akvarell, som hänger på väggen i vårt teverum.

helga-kor

Det är en minnesbild från när Helga Henschen och Peter Weiss i sin ungdom bodde på landet vid Turinge kyrka och gick ut och bedrev älskog i kohagarna. Verklighetsfrånvänt och inte hållbart i längden, men romantiskt, eller hur?

January catching up (part 1): Soon the retrospective with works by the Swedish multiartist Helga Henschen is closing. Her work is such an essential part of my upbringing and brought up all kinds of memories.

 

 

 

Read Full Post »

Den främsta anledningen till att vi for till London var den här gången spansk. På Victoria & Albert Museum pågår en utställningen om modeskaparen Cristóbal Balenciaga, som jag prompt ville se.

balenciaga3

Det går inte att ta miste på hans spanska ursprung, eller hur?

Cristóbal Balenciaga Eizaguirre föddes i Baskien 1895 och gick bort 1972. Han gav sin första och enda tidningsintervju ett år innan sin död. Han började sin modeskaparbana i San Sébastian och flyttade till Paris 1937.

Han var både maximalist och minimalist på en gång. Eleganta linjer som i den rosa klänningen ovan men gärna också volanger och stor tygåtgång. Kroppen finns hela tiden närvarande, men det var inte alls säkert att han tog hänsyn till den.

balenciaga1

Ena delen av utställningen handlade om Balenciagas modeskapargärning, andra halvan om senare modeskapare som inspirerats av honom. Den delen tyckte jag var betydligt svagare, jag hade gärna sett fler originalkreationer.

titus

Den här unge mannen har den minnesgode läsaren träffat förut här på bloggen. Det är Titus van Rijn, son till Rembrandt (jag skrev bland annat om honom här).

Jag var helt oförberedd på att springa in på honom i London. Han är en del av The Wallace Collection, en helt magnifik konst- och vapensamling i ett lika magnifikt townhouse ett stenkast från kommersen på Oxford Street. Rekommenderas varmt! Fri entré är det också.

Innergården är numera inglasad, och där kan man äta eller fika. Väldigt trevligt. Vi kostade på oss Afternoon Tea med små, goda sandwiches, russinscones med clotted cream och sylt samt några bakverk, som i sanningens namn inte var så särskilt smarriga (dessutom var jag mer än mätt när jag väl hade hunnit så långt).

Vi tillbringade också en eftermiddag och en kväll hos ett gäng gamla mästare vid Trafalgar Square. Där ligger National Gallery, en annan konstskattkammare med fri entré till samlingarna. Dessutom är det kvällsöppet på fredagar (liksom hos National Portrait Gallery strax bredvid och Victoria & Albert).

 

nationalgallery

På eftermiddagen gick vi en visning anordnad av London Walks (mer om dem här). Vi försöker att gå på något av deras program varje gång vi är i London. Utbudet är fantastiskt och guiderna är både personliga och duktiga.

Efter middagspaus gick vi tillbaka igen för ett varv i egen takt. Bland annat hittade vi en utsökt, tillfällig utställning med Akseli Gallén-Kallelas återkommande motiv från sjön Keitele.

Vi hann med några mer moderna nedslag också. Inte ens ett stenkast från Oxford Street ligger The Photographer’s Gallery, där vi bland annat såg Wim Wenders Polaroidfotografier. Sista dagen i London tog vi bussen till Whitechapel (att åka buss i London är en turistattraktion i sig!) och ett första besök på Whitechapel Gallery, grundat 1901 för att ge människorna i östra London möjlighet att uppleva kvalitetskonst på hemmaplan.

whitechapelgallery

Här är jag mitt i the frisson of the togetherness av Leonor Antunes.

Mer om The Wallace Collection kan du läsa här.
Mer om The Photographer’s Gallery kan du läsa här.
Mer om Whitechapel Gallery kan du läsa här.

Bilderna från National Gallery och Whitechapel Gallery är tagna av Kurt Nord

Flounces and old masters: The days in London did not only involve beer drinking. We made several museum stops including a Cristòbal Balenciaga exhibition, an indepth exploration of The National Gallery and visits to The Photographer’s Gallery and Whitechapel Gallery.

Read Full Post »

Older Posts »