Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘2017’ Category

170803-409-17739-DSC-RX100M3-Q085S2500Det här året har jag levt två helt olika liv. Brytpunkten är, förstås, mammas dödsdag den 8 juli. Vinter- och vårmånaderna känns så oerhört avlägsna, jag minns inte vad jag gjorde eller om jag tyckte det var roligt. Det är tur att jag har bloggen, som minns åt mig.

Redan förra året var ”ett skitår” i min årssammanfattning, då med fokus på polititiska. I år har det handlat om det personliga. Ett år av förluster. Så många av mina vänner och bekanta har förlorat nära och kära. Ett år med sorgkant.

Mitt i min sorg finns också en lättnad. Mamma är fri. Jag är också fri. Och det var ett hedersuppdrag för mig att få följa henne hela vägen.

Inget år är helt svart eller vitt. Tre små töser har fötts i bekantskapskretsen, en nära vän har börjat arbetsträna efter sin långa sjukskrivning och en ungdomsvän har blivit utnämnd till kammarherre.

Livet, å livet har väl alltid samlat ihop kjolarna och gått vidare.
(Ulla Isaksson)

mammaspenseer

Penseerna på mammas balkong blommade som galningar från början av maj till slutet av juli (de sista veckorna hemma på vår uteplats).

Min egentid har mestadels ägnats åt mamma eller åt det evighetslånga projektet att få hennes lägenhet klar för försäljning. När jag bläddrar igenom bloggen ser jag att det i år inte har blivit så många kulturutflykter på egen hand. Däremot har Maken och jag haft många guldkorn tillsammans, till exempel våra kortsemestrar i Visby och Uppsala, härliga dagar i Stockholms kulturliv och vår korta Rigasemester.

riga07

Jag har ofta haft dåligt samvete för att jag inte hinner med mina vänner, men när jag tänker efter har jag i år återknutit kontakten med flera gamla vänner och ändå hunnit med både att umgås och göra roliga saker i olika konstellationer.

Några andra positiva händelser från 2017:

  • Vinterns broderiprojektet ❤ Kent (Gunilla Skyttla in memoriam och vårt deltagande på samlingsutställningen ÄlvArt (läs mer här och här)
  • Deltagande i Midsommarkransens Konstrunda i april (läs mer här)
  • Deltagande i det stora, internationella broderiprojektet att brodera FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter (läs mer här)
  • Spännande föreningsutveckling inom hemslöjdsföreningen med bland annat mer samarbete med Tensta konsthall och flera inspirationseftermiddagar på deras kvinnocafé
  • Hållit kurs i tovning och i att göra traskorgar
  • Gått kurs i att spinna på rock och slända, i sångtekniken anti-ageing och i tänk kring sociala medier
  • Ett nytt formgivningsuppdrag med medlemstidningen WendelAvisan för Wendelas vänner.

armband2017

Enkel smyckestillverkning har varit ett sätt att koppla av. Många armband har det blivit, och ett och annat halsband.

En hel del traskorgar har också växt fram.

meratraskorgar

Under hösten var det låg nivå på energidepåerna och jag var inte särskilt bra på att ta hand om mig själv. I vintras var jag däremot väldigt ambitiös och hade bra vanor, så jag ligger ändå på färre kilon i dag än för ett år sedan. I våras och somras var jag i gång med joggandet igen, men i höst blev det frigörande dans i stället. Mina nya springskor funkade inte så bra som jag hade hoppats, och jag orkade inte ge mig ut på jakt efter nya igen.

A deep distress hath humanised my Soul.
(William Wordworth)

Så var står jag nu? Här hemma finns det fortfarande en mängd saker som väntar på att tas om hand och några andra dåliga samveten i samband med mammas bortgång. Jag vet fortfarande inte riktigt vem jag är utan henne men tänker att det finns ingen anledning att radikalt lägga om kurs utan fortsätta framåt ungefär som förut.

Den 2 januari åker Maken och jag till London och börjar det nya året med lite semester och gemensam planering.

Bilden överst i inlägget tog Kurt Nord på mig på Uppsala konstmuseum i somras (mer om det besöket finns här).

2017 concluded: The death of my mother on the 8th of July set its imprint on both what happened before and what happened after. It has been an odd year but not without some silver linings as well. 

 

 

 

 

 

Annonser

Read Full Post »

Avstämning (2017:11)

november

Den första snön har kommit och gått. Precis som det ska vara. Maken har köpt en liten snöslunga, så nu längtar vi nästan efter lite mer snö, så att vi kan få provköra den.

busy

Mycket föreningsjobb har det varit med Hemslöjdens föreningsdagar, praktikanter och allehanda puckar och kontakter med olika samarbetspartners. Å ena sidan är det skönt att pingponga omkring och slippa tänka på allt ostädat och osorterat här hemma. Å andra sidan så släpper tankarna på allt jag borde aldrig taget, så lite dåligt samvete har jag hela tiden.

begonia

Det här är en begonia som vi gav mamma i påskpresent. Efter hennes död fick den flytta hem till oss och bodde på uteplatsen hela sommaren. När hösten kom fick den flytta in. Den ger helt enkelt inte upp utan bara blommar och blommar.

Begonian har varit min novemberinspiration. I år har jag inte känt mig redo för mörkret och rusket, det har varit lite motigt.

Hemma hos Marieke och Jos på Hollandsresan hade jag ro att virka. Inte här hemma. Jag har i alla fall varit några timmar i verkstan, förberett för olika kurser och stökat runt lite. Där är det fortfarande grejor som är undanstädade till konstrundan i april. Det har också varit byggjobbare där och installerat ventilation, så en del grejor är undanplockade därför.

I månadsskiftet kändes allt något lite lättare och jag började fundera på några handgjorda julklappar. Förhoppningsvis ska jag få till några verkstadstimmar i december också.

Evaluation (2017:11): November. Snow came and went. Darkness. Rain. I was not prepared this year, didn’t enjoy it.

 

 

 

Read Full Post »

grå_oktober

Ofta tycker jag hösten är en skön avslutning på året. Ibland tycker jag den kommer för tidigt. Så är det i år. Jag bävar för mörkret.

Det mesta går yngre och tyngre. Somliga dagar är det som att simma i sirap för att få det minsta lilla gjort. Energin räcker till det mest akuta, men de större projekten längre ner på listan får vänta.

När jag är med familjen och goda vänner lättar det. Jag försöker också göra saker som brukar ge glädje och påfyllning. Ibland funkar det, som Mari Rantanens fina utställning på Konstnärshuset:

marirantanen2

Den gjorde mig varm i själen.

marirantanen1

Vi har köpt ett nytt bord till teverummet och jag har gått kurs i sociala medier två dagar. Bland annat fick vi fotoöva:

fnation

Men Predikarens ord kommer hela tiden tillbaka till mig:

Allt är tomhet, ett jagande efter vind. – – – Vad får då människan ut av all sin möda, av all sin mödosamma strävan under solen? Var dag är en smärta, var syssla en plåga.
(Predikaren 2:17 och 2:22-23)

Evaluation (2017:10): The autumn came too early this year. I am not prepared for the darkness. I am a bit lost, not knowing my way.

Read Full Post »

September skulle bli en månad för andhämtning men blev som vanligt mest en höststartmånad där en väldig massa saker ska fixas och råddas. Orken är långt ifrån på topp, men med ett bra slutresultat i sikte så räcker den oftast till ändå. Och rutin räcker långt!

artikel5

Jag är jätteglad att jag äntligen fick klar min del av det stora UDHR-quiltprojektet (ombloggat här). Nu är rutan ivägsänd till Australien. De fyra quiltarna kommer att premiärvisas i Melbourne i mars 2018 och varje quilt kommer att dokumenteras i en bok.

överbliven_spets

Jag broderade på en gammal korsstygnsduk från gömmorna. Den var kantad med en fin, virkad spets. Den sparar jag till något annat projekt. Visst skulle den bli fin på ett par handledsvärmare i kläde till exempel?

trädgårdsdrake

September har innehållit mycket trevligt också. Bland annat flanerade Maken och jag igenom 1000 meter konst och hantverk i Huddinge en lördag. En fin trädgårdsdrake av keramikern Lena Heldring fick följa med hem.

Jag har återknutit kontakten med vänner och vridit och vänt på resten av hösten för att se hur jag kan få ihop en bra mix av vila och påfyllning. Inskrivet i almanackan står nu några resor, en kurs för egen del, mycket hemslöjdsadministration, några tisdagseftermiddagar då jag ska inspirera med papper på Tensta konsthalls hantverkscafé och en lördagskurs där vi slöjdar med mattrasor. Just nu jobbar jag med ett grafiskt formgivningsuppdrag för omväxlings skull, det är både roligt och utmanande.

Annat är ännu inte inbokat i tid utan stryker i perifin som dåliga samveten. Med lite tålamod ska jag nog kunna ta en halvnelson på dem också.

Evaluation (2017:09): Not that much peace and quiet that I hoped for, but all in all a reasonable good month nevertheless.

Read Full Post »

drottningholm

Hej igen! Min bloggork försvann när semestern tog slut, men nu ska jag se om jag inte kan veva i gång den igen.

Efter Uppsala var det mammas begravning och därefter några lediga dagar, där jag bland annat hann med en trevlig utflykt till Drottningholm med min kompis Ylva.

Därefter var det dags att kliva in i Seglora kyrka på Skansen igen (och lite i Väla skola och i Svenshults missionshus Ebeneser).

MHo Seglora Robin Mitchell

Här är jag och kyrkans skambänk förevigade av den trevlige gästen Robin Mitchell från Montreal (som dessutom gjorde sig omaket att skicka bilden till Skansen för vidare befordran till mig).

Jag har väldigt roligt på jobbet. Ingen dag är den andra lik och det blir många spännande samtal med gäster från världens alla hörn. Jag utvecklar hela tiden min berättelse och upptäcker nya områden, där jag kan fylla på med ny kunskap.

Samtidigt är det ett väldigt asocialt jobb. Jag är inte tillgänglig under jobbtid, kan inte svara när någon ringer eller messar. Det är inte optimalt i ett liv fyllt med hemslöjdsförenings- och dödsboadministration inklusive försäljning av en lägenhet.

Och i förhållande till resten av familjen kände jag mig i år som ett spöke som fladdrar in och ut helt utan samband med alla andra.

målilla_by_night

(Bilden tagen av Kurt Nord på en p-plats i Målilla för en hel del år sen)

Ständigt dessa dåliga samveten och försöken att få orken att räcka till på min lediga tid. Det gick väl så där i ärlighetens namn.

Inte bara bloggen tog stryk. Även mitt traskorgsprojekt och min del till UDHR-quiltprojektet har legat på is.

I torsdags var det sommarsäsongens sista dag, en riktigt mörk och kulen dag. Det kändes helt passande att stänga Seglora kyrka på kvällen i vetskapen att det var sista gången i sommar.

seglora2017a

Men jag kommer att sakna änglarna i taket. När blev Gamla testamentets skräckinjagande ”himmelska härskaror” gulliga typer som flaxar omkring och visar rumpan helt ogenerat?

Nu väntar en väldigt öppen och oviss höst. Till att börja med ska jag landa lite och bara njuta av att vara hemma, sedan ska jag bland annat börja ta itu med arvegodset. Merparten behöver sorteras och i många fall ska sakerna fortsätta vidare ut ur huset via Blocket och Tradera.

Evaluation (2017:08): The month started with lovely holiday days, then came my mother’s funeral and then three weeks of work. I love my work, but this year I felt very torn between work and all other things going on in my life.

Read Full Post »

Två känslor har dominerat den här märkliga månaden. Den första är förstås sorgen i alla dess skepnader – den fysiska förlusten, saknadens svarta hål och allt praktiskt och administrativt sorgearbete.

Sorgen vänder också ett sökarljus åt mitt håll: Vem är jag nu? Vem blir jag nu? Vad händer med mitt liv nu? Uppfordrande processer som får ta sin tid, kan jag tro.

Den andra känslan är tacksamhet.

För tio år sedan tog mitt liv en ny vändning. Den 20 juli for jag för första gången uppför backarna till kursgården Sätergläntan i Insjön och en kurs i yllebroderi med Carina Olsson.

sätergläntan

De där fem kursdagarna på denna fantastiska plats öppnade dörrarna till en ny värld. Jag har stapplat vidare på vägarna där sen dess och gjort livsval jag aldrig skulle ha gjort annars.

Som jag formulerade det häromåret:

Att slöjda är att skapa.
Att skapa är att ge liv.
Att ge liv är att vara en del av det heliga.

Det meditativa i det handgjorda skapandet, det kreativa och det praktiska (inte minst de mer och mer aktuella hållbarhetsfrågorna) – allt samverkar och ger mening åt det jag gör.

kurs_kazuyo2

Från den första kursen på Sätergläntan har jag inga bilder, men 2010 var jag tillbaka för en broderikurs med Kazuyo Nomura. Då gjorde jag bland annat en av mina första hängande saker. Undras vart den har tagit vägen?

En annan bemärkelsedag var den 12 juli. För 30 år sedan rökte jag min sista cigarett, strax innan blivande Maken och jag klev på färjan till England och en underbar bilsemester i England och Skottland. I augusti flyttade jag in till honom i hans tvåa på Årstavägen, så snart har jag bott 30 år i Stockholm också.

Hemestern fortsatte med en härlig Djurgårdstur i förra veckan.

hv_blandat

Jag var in på HV Galleri och såg examensutställningen, som höll hög klass.

evahild2

Sedan promenerade jag till alla verk i sommarens utomhusutställning med skulpturer av Eva Hild. Magnifika saker som passar så bra utomhus.

evahild1

Månaden avslutades på bästa sätt med firandet av Världsbroderidagen i Rålambshovsparken i Hemslöjdsföreningens regi. Jag jobbar på med Deklarationen om mänskliga rättigheter, artikel 5 (senast ombloggad här). Den ska bli klar i augusti är det tänkt och avsändas till Australien.

Evaluation (2017:07): A strange month with to feelings overshadowing everything else: Sorrow and gratitude.

Read Full Post »

seglora_2017

Hattigt och fnattigt. Juni följde i maj månads fotspår. Administrationen av Lilla mamsens lägenhet kom inte i mål innan sommarjobbet på Skansen började. Dessutom dök det upp behov av diverse piskor och morötter för att få färdigt höstens program för Hemslöjdsföreningen, och är det någonting jag inte kan göra när jag är museipedagog är att jaga folk per telefon.

Dessutom försöker jag hinna med ett webbplatsbygge på frivilligbasis och har åtagit mig ett formgivningsjobb för en förenings- och kulturtidskrift. Hur tänker jag egentligen?

En gammal plan på att spackla och våtrumsspärra toaletten i verkstan fick definitivt skjutas på framtiden.

Och mitt i alltihop familjen och, inte minst, Lilla Mamsen, som gradvis drar sig längre och längre in i ett ordlöst land, men, när man minst anar det, visar en oväntad viljestyrka och kullkastar uppgjorda planer.

Otillräcklighet förföljer mig.
Det ogjorda ropar efter mig.
Förväntningarna har inget slut.

Den här nutida psaltarpsalmen är en bön ur biskoparnas bönbok Själva mörkret är ljus från 1996. Jag återkommer ofta till den i mitt inre.

Bevara mig från att översvämmas av ängslan.
Älska mig så att jag kan leva.

Helt utan ljuspunkter har dock inte månaden varit. Vi började med några semesterdagar i Visby och avslutade med några semesterdagar i Riga. Lata och trivsamma dagar med lagom mängder kultur, shopping, fika, god mat och gott öl. I Visby fick vi dessutom umgås med den äldre Knallhatten, som precis flyttade tillbaka för att fortsätta sina högskolestudier.

västbergabron

I vardagsmiljön har bron över stambanan söderut har blivit färdig och vi har fått tillbaka vår busshållplats och vår ordinarie buss. Så fantastiskt skönt!

Att få umgås med ull i fyra dagar var helt underbart. Jag har nästan fått den ena av mina arverockar att fungera och beställde ilsnabbt en slända från Åddebo ull, som jag har hunnit öva lite grann på. Fler rapporter kommer.

Bilden överst: Nyputsad mässingskrona i Seglora kyrka. I augusti blir det tre arbetsveckor igen.

Evaluation (2017:06): Lots of things on my plate, more than I have managed to bite off. Grateful for days of leisure with my DH and learning more about working with wool.

 

 

 

Read Full Post »

Older Posts »