Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Uncategorized’ Category

gbgblom4

Äntligen fick Maken och jag tid och ork att slita oss loss och dra till Göteborg några dagar! Det var nästan som magi, för när vi klev av tåget var det sommar i Göteborg. Det blommade överallt, solen sken och alla trängdes på uteserveringarna.

Bilden ovan är från Trädgårdsföreningen och bilden nedan från Järntorget:

gbgblom2

Det blev några sociala dagar, där vi hann träffa min moster, vår guddotter och våra vänner Anna och Tomas. God mat och förstås en hel del god öl i denna ölhuvudstad.

ölrepubliken

Dessemellan flanerade vi omkring och njöt av sol och ledighet. Jag gjorde en egen liten utflykt till Gårda textil – ett helt hus fullt av tyger!

gårdatextil

Här inhandlades efter viss vånda 3,5 meter rutigt ylletyg. Jag har nämligen fått hybris och bestämt mig att förverkliga en gammal syidé från mitten av 1990-talet: En swagger (en kort kappa med mycket vidd i). Gulp!

wip_swagger

Vi bodde för första gången på Hotell Pigalle, som ligger mitt i Brunnsparken en gång i tiden var makarna Fürstenbergs palats. Numera är det en märklig blandning av skräckkabinett och 1800-talsbordell. Automatiska dörrar, sammetsdraperier med fransar, halverotiska fotografier och William Morris-tapeter.

pigalle

Vi njöt av jättegod hotellfrukost i fin miljö. Där fanns till och med en liten takterrass, där aklejorna blommade.

gbgblom3

Det där med luftombyte är verkligen inte överreklamerat. Efter bara två nätter borta återvände vi hem igen mätta på intryck för den här gången.

Gothenburg in bloom: We snuck away to Gothenburg for a few days and unexpectedly ran into summer.

Annonser

Read Full Post »

I går höll vi på att missa bussen in till stan för att Maken satt på toaletten och fnissade åt den här parodin på Queens klassiker Bohemian Rhapsody (det kan bli så att jag får konfiskera hans mobil vid toabesök i känsliga lägen – det har också hänt att vi nästan missat flyg när han har tagit med sig kameran in på toaletten):

Jag är ju gammal nog att komma ihåg när den här märkliga musikaliska skapelsen klev ut i världen för första gången 1975. Varje torsdagskväll satt jag som klistrad vid P3:s Poporama, där Kaj Kindvall introducerade ny musik. Queen är ett av de band som har haft flest låtar i Heta högen (obs! ska uttalas med östgöstsk accent) och jag tycker mig minnas att Bohemian Rhapsody låg där många veckor.

Enligt Wikipedia rankade musiktidningen Rolling Stone 2004 Bohemian Rhapsody på 163:e plats bland världens bästa låtar. Jag skulle vilja säga att den har fortsatt uppåt på listan sedan dess, inte minst med all uppmärksamhet kring filmen som kom förra året.

2017 fick någon en snilleblixt och körde ut Bohemian Rhapsody inför en Green Day-konsert i Hyde Park i London med 65 000 i publiken:

En Omar Farshi kommenterade på Youtube:

If you can rock 65,000 people in a concert 27 years after your death and without being there, you are not just a singer, you are a legend.

Till sist en helt annan version från Nya Zeeland med Hatea Kapa Haka Group. Kännetecknet på en riktigt bra låt är att den har en flexibilitet, som låter den arrangeras på olika sätt. Det här arret tycker jag är ett bevis på det.

Monday Music: Bohemian Rhapsody: Three great and very different examples of how to perform the Queen classic.

Read Full Post »

Viktoria_SB_08_Bild_0001

Den gångna veckan har det varit ovanligt mycket författaren Ernst Ahlgren/människan Victoria Benedictsson i mitt liv. I onsdags var jag på en ovanlig visning av Hallwylska palatset här i Stockholm (ett av mina favoritmuseer) med rubriken Kroppens allra hemligaste. Visningen utgick från tre romaner: Constance Ring av norska Amalie Skram (1885) och Victoria Benedictssons två romaner Pengar (1885) och Fru Marianne (1887). Romanerna är alla skrivna utifrån ett kvinnoperspektiv och berör äktenskap, sexualitet och relationen mellan man och kvinna.

Vi fick veta mer om romanernas handlingar och kvinnoöden tillsammans med uppläsningar och ett par dramatiserade delar. Avslutningsvis ingick te och scones i palatsets fantastiska kök.

De var alla generationskamrater: Wilhelmina Kempe (gift von Hallwyl) var född 1844, Amalie Alver (gift Skram) 1846 och Victoria Bruzelius (gift Benedictsson) 1850.

Programmet var också knutet till den pågående utställningen En kvinnas röst om von Hallwylfamiljens äldsta dotter Ebba (gift von Eckermann), som var engagerade i det tidiga 1900-talets kvinnokamp. Den hann jag inte se den här gången men ska försöka hinna återkomma. Den pågår till slutet av sommaren.

Victoria-Stampek

I fredags var Maken och jag på Strindbergs Intima Teater och såg skådespelaren Gustaf Nordkvist i pjäsen Förbjuden ingång. Den bygger på texter ur Victoria Benedictssons dagbok och säkerhetsventil Stora boken.

Pjäsen ingick i en Victoria Benedictsson-festival på teatern, men det hade vi missat. Vi var tidiga och hann höra en liten bit av Claudia Lindéns föredrag om festivalföremålet. Bland annat ansåg hon att Ernst Ahlgren inte var ett manligt alias att gömma sig bakom utan Victorias författarjag. Att radera ut Ernst Ahlgren vore att förneka Victoria Benedictssons författargärning.

Pjäsen utforskade förhållandet manligt/kvinnligt på ett ovanligt sätt, spännande även om texten kanske kom lite i bakgrunden. Men det var lite grann meningen också, om jag förstod samtalet mellan Gustaf Nordkvist och regissören/teaterchefen Anna Pettersson rätt.

Strindbergs Intima Teater är hursomhelst ett underbart ställe, litet och, verkligen, intimt.

Innan teatern hann vi med en konstrunda på Bukowskis, Uppsala auktionskammare, Stockholms auktionsverk och Åmells konsthandel. Det blev dock inga spontaninköp, även om det var lockande med ett stort fotoporträtt av Nick Cave.

nick_cave_bukowskis

De här märkligt långbenta rävarna av Bruno Liljefors förstår jag dock inte att någon vill betala för över huvud taget.

liljefors_åmells

Det finns en omfångsrik webbplats om Victoria Benedictsson (här är länken). Därifrån har jag lånat bilderna.

A Victoria Week: The last week I met the Swedish author Victoria Benedictsson/Ernst Ahlgren both in a museum tour and in a play.

Read Full Post »

”Skäms alla blommor ni som blommar i april”

Det där var en textrad som definitivt fick mig att lystra. Vad sjunger hon om?

Elina Ryd är ytterligare en av alla musikaliskt begåvade unga kvinnor i Sverige. Alldeles nyss kom hennes nya album Den Luft.

Första gången jag hörde Borta med vinden undrade jag om det kunde vara en ny låt med Eva Dahlgren. Det är någonting i sångsättet som påminner om henne.

Till dagens Måndagsmusik plockar jag fram en av Evas riktigt gamla sånger, som fått en fin film av Jimmy Andersson:

Den 22 mars skulle sångerskan Josefin Nilsson ha fyllt 50 år. Jag har ännu inte orkat se dokumentären Älska mig för den jag är som sändes i helgen och finns på SVTPlay, men jag dedicerar båda de här sångerna till Josefins minne.

Monday Music: In Memoriam: Two Swedish songs about loss and longing.

Read Full Post »

CFC2019

2019 är ett år ovanligt tomt på ambitioner och målsättningar. Jag har dock bestämt mig för att ålägga mig själv köpstopp på kläder och gick därför runt årsskiftet med i Circular Fashion Challenge 2019. Utmaningen har en egen sida på Facebook med outfitalbum, bytestips med mera.

Ambitionen är att skala ner garderoben över huvud taget, så jag funderar ganska mycket på vilka kläder jag trivs i och varför. Allting som jag just nu inte kommer i är nerpackat.

Jag har sex lådor med kläder och kläddetaljer som är sparade för eventuellt återbruk. Dem har jag burit upp i äldsta Knallhattens rum (där symaskinen bor numera) för att komma åt att gå igenom vad jag har och förhoppningsvis förverkliga en eller annan idé.

För att verkligen ge mig själv eld i baken har jag anmält mig till en sykurs på Folkuniversitet. Den omfattar fem hela torsdagar och börjar nästa vecka. Nu ska den mörklila linnetunikan äntligen bli färdigsydd (den som har varit tillklippt i sisådär 2,5 år)!

Att förlänga livslängden på sina favoritplagg genom att lappa och laga är också god klädekonomi.

linnetunika1

Den här linnetunikan har dykt upp förut på bloggen (här och här närmare bestämt). Nu var det ärmkanterna som hade tagit slut. Jag sprättade upp sömmarna och bestämde mig för att göra en ny fåll med snedremsa. Det blir också en förstärkning.

linnetunika2

På några ställen var det så slitet att det hade gått hål, så jag fick göra en underlagning med sashiko.

linnetunika5

För att tillföra lite glam så fållade jag med silversnedremsa.

linnetunika6

linnetunika4

Varje gång jag kan flytta ett plagg från lagakorgen tillbaka till garderoben är så oerhört tillfredsställande! Under skid-VM fick jag ocksåde senaste lagningarna på den här tröjan gjorda.

relove

No new clothes: This year I am not buying any new clothes. Instead I will mend my favourites and sew new garments from fabrics and clothes parts that I already have. Second hand and thrift store shopping is also OK. 

My grey linen tunic is back in business after some TLC.

 

Read Full Post »

Ölreklam

säsong_för_ölgäris

En lördag i januari var jag med på ett ölbryggningsevent på Waza restaurang och bryggeri här i Stockholm. Vi var ett gäng Ölgäristjejer som fick vara med och hjälpa till när bryggmästare Charles bryggde en belgisk saison. På plats fanns också An Delanghe, importör av belgisk öl, som berättade om belgisk ölkultur och alla olika spännade ölsorter som finns i detta lilla land.

Jag erbjöd mig att göra tappskylten med inspiration från sovjetiska futuristaffischer. Den rosa ölkapsylen är Ölgäris logga.

I morgon är det premiär och även om jag låg däckad i magsjuka i går ska jag försöka masa mig i väg för att provsmaka.

Ölgäris började som en Facebookgrupp för tjejer och icke-binäris som gillar öl. I dag är vi nästan 7 000 medlemmar och på väg att bli en förening.

Mer info om Waza finns här.

Bilden är tagen av Mia Svensson.

Beer commercial: I have brewed a beer, at least helped. And I made the tap sign. World première tomorrow.

Read Full Post »

tim-gunn-quotes-10

Januari 2019 har varit en dyster månad. Influensa, hosta, munherpes och en allmän brist på energi. Humöret har pendlat mellan noll och minus, precis som vädret. Här i Stockholm har vi ömsom plöjt omkring i nysnö, halkat på glansis och plumsat fram i snömodd.

Tim Gunn i realitysåpan Project Runway är min nya idol (han på bilden ovan). Maken och jag hamnade mitt i säsong 15 och nu är vi snart färdiga med säsong 16. Om man står ut med alla upprepningar och överdramatiserade ”incidenter” så är det vilsamt och roligt att se andra människor skapa.

Alla kläder från min garderob som behöver lagas har fått en egen kasse. Då och då måste jag göra en insats för att överhuvudtaget ha något att sätta på mig. Min vintergarderob är verkligen ingen höjdare (jag håller också på att packa ner alla sommarkläder i en annan kasse, för de gör mig bara ännu mer deprimerad).

Min byxkjol i denim lagade jag i grenen för knappt två år sedan (ombloggat här). Det blev inte en lagning som höll särskilt bra, så nu har jag gjort en maskinlagning med chambraytyg på insidan.

Jag sneglade också på den mörklila linnetunikan med turkos detaljer, som ligger tillklippt på arbetsbordet i syrummet sedan drygt två år tillbaka. Kanske nästa månad kommer med den sinnesro som jag behöver för att komma i gång?

För övrigt så är jag helt kär i Uno Svenningssons version av Erik Lindorms dikt Mötet från SVT-serien Helt lyriskt. När Uno var med i Så mycket bättre så myntade de andra deltagarna uttrycket ”unofiera”, och det är väl precis vad han har gjort här. På bästa möjliga sätt.

Evaluation (2019:01): Worst possible start of the year, feeling as low as the winter temperature.

 

Read Full Post »

Older Posts »