Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Måndagsmusik: 3xV

V som i Victor, Viktor och Västkusten.

Victor Furbacken är en ny bekantskap för mig. Han har spelat i flera band men klivit fram som soloartist de senaste åren. I vintras kom The River, som ligger som en EP på Spotify, men analogt gavs ut som en LP ihop med hans tidigare EP In The Rain.

Mycket, mycket mjuk musik, som passar en morgon som den här när den första snön smög sig ner över Solberga.

Viktor Olsson klev in i mitt liv 2016 med sitt debutalbum Stenungsund, som jag lyssnade mycket på. Jag tycker han har en fantastisk röst och en intressant balans av musikalisk mognad och naivitet. Att en 90-talist väljer ett traditionellt rockuttryck gör mig förundrad.

Nya albumet Viktor Olsson kom ut i början av hösten på Stockholmsbaserade TMB Records. Västkusten finns dock i allra högsta grad kvar i hans värld, inte minst i den här låten:

Monday Music: 3xV. Let med present two young and talented male, Swedish singer/songwriters: Victor Furbacken and Viktor Olsson. Both are connected to the Swedish west coast: Västkusten.

Annonser

Antipodisk utställning

artikel5

Förra hösten skickade jag i väg min broderade artikel 5 ur FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna till Australien. Där finns Tal Fitzpatrick, en av initiativtagarna till projektet #UDHRquilts. Första idén var att människor runt om i världen skulle brodera varsin av de 30 artiklarna, som sedan skulle monteras ihop till ett lapptäcke. Gensvaret blev överväldigande, så i stället blev det fyra lapptäcken med medverkan av 131 personer.

De fyra lapptäckena är nu färdigmonterade och till och med utställda. På FN-dagen den 24 oktober öppnade en utställning på Museum of Australian Democracy i Canberra i Australien. Utställningen ska pågå i ett halvår och kompletteras med workshops och ”community-based events”.

Sedan är det tänkt att lapptäckena ska vidare ut på turné i världen för att hjälpa till att sätta fokus på mänskliga rättigheter. Har du en idé var de skulle kunna ställas ut i Sverige? Hör av dig!

Här är några av mina tankar kring just artikel 5, hämtade från mitt ”artist statement”:

The concept of torture, as mentioned in article 5, is very far away from the average Swedish citizen. If your right of asylum is denied though, it is not unlikely that the Swedish state will show you another face. Your home might get raided by police early in the morning, you might be put in detention for a long and unspecified time before being escorted out of the country, and when it is time you might leave Sweden in shackles (hand, foot or waist) and a spitting hood. Involuntary sedation has also been used.

EleanorRooseveltHumanRights

Eleanor Roosevelt (på bilden ovan) var ordförande i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, som skrev deklarationen. Den antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1948 (bild från Wikimedia Commons).

Om du finns på Instagram, kan du se alla fyra lapptäckena på Tal Fitzpatricks konto @talfitzpatrick.
Mer information om utställningen och museet finns här.
Hela Universal Declaration of Human Rights finns här.

An antipode exhibition: At the top you can see my very modest contribution to the amazing #UDHRquilts project. The four quilts have now been completed and two days ago an exhibition showcasing all four opened at The Museum of Australian Democracy in Canberra, Australia.

 

 

Tredje gången gillt

wip_ribben3

Här kommer utlovat bildbevis på mitt senaste par Ribben-muddar. De är mitt tredje par och mitt första virkprojekt på länge.

De är virkade i ett ull/silke- och ett alpacka/silke-garn hämtade ur gömmorna. Jag har lagt den ena mudden med blå dominans uppåt och den andra med grå dominans uppåt. Bägge varianterna funkar, ett tag funderade jag på att ha en mudd åt varje håll, men det blir nog blå dominans på bägge.

Nu återstår blockning, montering och de fina ”kantnopporna” (de syns här). Bara blå eller varannan grå, varannan blå? Vi får se.

Ribben är ett muddmönster av Maria Gullberg. Det finns med i nästan alla hennes böcker på Hemslöjdens förlag.

Third time around: My current crochet project is another pair of pulse warmers, this time in wool/alpaca/silk in grey and blue.

En intensiv danshelg

5elementsI går var det sex år sedan Gabrielle Roth, grundaren av dansmetoden 5 rytmer, gick bort (mer om det här). Indirekt var det hennes död som ledde mig tillbaka in i dansen, så märkligt kan det bli. Nu senast var jag med och dansade till hennes minne på en intensiv danshelg i Oslo ledd av hennes son Jonathan Horan.

Jonathan är numera chef för hela organisationen med bland annat ett stort dansinstitut i New York och internationell utbildning av danslärare. Det är inte ofta han kommer över till Europa, och det var enträget tjat från Tribe North i Norge som gjorde att han äntligen kom.

Det krävs en viss storlek på arrangemanget för att Jonathan ska tycka det är lönt. Och självklart drog han folk! Vi var 100 personer från Norge, Sverige, Danmark, Holland, Storbritannien, Rumänien med flera länder som dansade totalt 20 timmar torsdag, fredag, lördag och söndag i en härlig lokal mitt i stan i Oslo.

Journey Into Trance heter Jonathans workshop. Jag var lite nervös att det skulle vara väldigt utlevande och expressivt, för det kan jag ha svårt för, men det var faktiskt tvärtom. Vi fick verktyg för att fördjupa den inåtblickande och meditativa sidan av dansen.

Därmed inte sagt att vi slöade på dansgolvet! Det var fullt ös och mycket känslor, både högt och lågt. Och oj, vad jag andades! Yes-andningen, som jag lärde mig av Erik Iversen på workshoppen i våras, var med både på och utanför dansgolvet.

Återigen bodde jag på Airbnb, den här gången i stadsdelen Grünerlökka, som väldigt trevlig att gå på upptäcktsfärd i.

oslo_graffitti

På lördagskvällen var jag så trött att jag stöp i säng utan vare sig middag eller kvällsfika. På söndagen surfade jag på alla möjliga endorfiner till Grünerlökka brygghus och fick både underbart god friterad kyckling och finfin lokal öl.

oslo_brygghus

Det var jag värd, tyckte jag!

Mer info om 5Rytmer hittar du här.

An intensive dancing weekend: I have been to Oslo again, dancing another 5 Rhythms workshop. This time I had the privilege to meet and learn from Jonathan Horan, son of the founder Gabrielle Roth. 

 

 

 

Måndagsmusik: Norskt

Eftersom jag är i Oslo på kurs, så blir den här veckans Måndagsmusik norsk. Janove Ottesen, tidigare sångare och idéspruta i Kaizers Orchestra, kom med sitt första soloalbum Artisten & Marlene förra året. Som vanligt var det en koncepthistoria om två människor som växer upp tillsammans, skiljs åt och möts igen. Så här presenteras den kvinnliga huvudpersonen:

I år (hittills) har Janove kommit med två ”lång-EP”, en som heter Hengtman och nyligen en mer lågmäld som heter Spindelvevriff. Där finns Marlene i en akustisk version. Han är verkligen superproduktiv!

https://open.spotify.com/embed/album/2KEDFsyFUTqPCDLVAOfyd5

Monday Music: Norwegian: Since I am in Oslo, Norway, at the moment, this week’s music will be Norwegian. Janove Ottesen used to be the singer and motor of the band Kaizers Orchestra, now he is solo and super productive.

Nya bokvänner

sorgosmärta

I våras fick jag en fråga från en avlägsen vän om jag var intresserad av vara med och starta en ny bokcirkel. Jag sa ja. Det kändes lockande att träffa nya människor i ett nytt sammanhang. Dessutom är en bokcirkel i stort det enda sättet att få mig att läsa romaner.

Vår första bok var romanen För vad sorg och smärta av Thom Lundberg, definitivt en bok som jag aldrig skulle ha läst annars. Den var dessutom svår att ta sig in i, eftersom den är skriven på resanderomani. Rätt igenom. Ingen ordlista. Det är bara att kasta sig in i texten och varteftersom förstå vad ord som ”grejj”, ”tradra” och ”morschta” betyder.

Vi får följa en svensk resandefamilj som slår sig ner i Halland. Tidigare har de bott i Jönköping, men de flyr från staden efter ”tattarkravallerna” 1948.

Det är en både sorglig och smärtsam berättelse. Thom Lundbergs språkgrepp låter mig som läsare komma in på insidan. Jag tycker det är genialt.

2831_pod_cover

Romanen gjorde mig och flera andra i bokcirkeln nyfikna på resandefolkets historia. Som tur är finns Bo Hazells faktabok Resandefolket – från tattare till traveller. Mycket läsvärd och i stort väldigt lättläst. Delar av den läste jag som en thriller.

New reading friends: I have joined a new reading club, a good way to learn to know new people. Our first novel took us back in time to the 1940’s and life for a travellers’ family, highlighting a largely unknown and unwanted part of Swedish history.

Måndagsmusik: Covers

Jag gillar verkligen covers, alltså artister som gör sin version av andras artisters låtar. Numera är det nästan som en egen musikgenre, det finns många väääääldigt kommersiella samlingsalbum med allt från Bob Marley som vaggvisor till Disney som hårdrock.

För att inte tala om Så mycket bättre

Men ändå. En bra cover gör mig glad. Det blir som en extra dimension i musiken på något vis.

I somras kom ett helt coveralbum från det beninsk-franska krutpaketet Angelique Kidjo. Och då menar jag inte ett album med hopplockade låtar från olika håll (vilket också har blivit en helt egen genre som de flesta musiker ger sig på nån gång under karriären) utan hon har tagit hela Talking Heads-skivan Remain In Light från 1980 och gjort den till sin egen.

Sanslöst bra. Tufft, svängigt, helhjärtat levande… Ett helt okej soundtrack för den kommande veckan helt enkelt.

Monday Music: Covers. I do love a good cover, although today the bad ones are piling up.

This is far from bad though. Angelique Kidjo has taken on the entire Talking Heads album Remain In Light from 1980. Something to start off the week with.