Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Snoddsommar

Det dök upp en video i mitt Facebookflöde lagom att jag hade börjat som slöjdhandledare på Konstverandan på Tensta konsthall. Den visade ett enkelt sätt att göra en japansk snodd och sparkade i gång mitt intresse. Tekniken heter kumihimo, och jag har tidigare hållit mig undan, för jag har tyckt att den verkar så himla krånglig.

Det där var ju inte krångligt alls. Framför allt gillade jag att jag inte behövde en massa specialgrejor. Jag klippte ut min rundel ur locket till en pizzakartong  och bomullsgarner har jag en hel korg med. Vips så var jag i gång!

kumihimo1

 

Pizzalocket räckte till flera rundlar, så jag kunde ta med både till Konstverandan och till sommarlovsslöjden på Hässelby torg. Tekniken blev mycket uppskattad av alla åldrar, och det är fantastiskt att se hur olika snoddarna blir, när man väljer att göra dem av sju olika färger, och hur alla färgkombinationer blir helt spektakulära!

Ovan till vänster mitt blå-gula fotbollsarmband! Bägge armbanden på bilden består av fyra färger.

kumihimo2

På loppis i Halmstad hittade jag ett gäng tjocka bomullsbroderigarner, som passade fint för ett nytt projekt. Om jag har tillräckligt med tålamod ska det bli ett halsband.

När jag hade åkt på semester rapporterade min slöjdhandledarkollega Jenny från Konstverandan: ”Vi har nu lämnat japanska snoddar med 7 trådar till 12 trådar! Så du får googla på det! De blir randiga!”

Snäll som hon var bifogade hon också en länk, som du hittar här.

Naturligtvis var jag tvungen att prova! Garnerna jag valde var inte idealiska i kvaliteten, så det blev lite knutigt på sina ställen, men jag är helt nöjd med detta första försök.

kumihimo3

Snodden ovan krävde en rundel med 16 hack och jag började på allvar förstå potentialen och de oändliga möjligheterna. Så idag, när jag var på stan och gjorde ärenden, blev det ett litet kit från Slöjd-Detaljer:

kumihimo4

Nu järnplåtar ska det kumihimas!

A cord(ial) summer: I have cracked the kumihimo code and now I am addicted! 

 

Annonser

Semesterstäder: Linköping

Linköping känner Maken och jag rätt väl, eftersom vi ofta stannar där och äter lunch eller fikar på väg mellan Stockholm och Småland. Den här gången unnade vi oss två hotellnätter för att verkligen markera starten på semestern.

Tre utställningar lockade också: Det blå skåpet och examensutställningen Ting och tankar – del 11: Hållbart avtryck på Östergötlands museum samt 100 Folk på Östergötlands hemslöjd.

liu02

Här är Frida Nymans examensprojekt på kandidatprogrammet Slöjd, hantverk och formgivning på Linköpings universitet. Frida gjorde sin praktik hos oss på Hemslöjden i Stockholm förra hösten och det ledde till att hon dök ner i vårt arkiv och plockade fram sex stickprojekt från sex decennier.

liu01

Examensutställningen bjöd på en fin mångfald av tekniker och ingångar. Här Annette Hörbergs projekt Embrace med speglar och koppartråd.

folkkonst2

Alla som ville fick vara med på Östergötlands Hemslöjds stora sommarutställning. Det blev en vild mix av traditionellt och nyskapande, handfast och vitalt. Drygt 100 utställare deltar med max tre verk. Oerhört vitalt!

folkkonst3

Mikael Nilssons träskulpturer Man med ballong, Rökpaus, Jaktpass och Vit flagg blev nog mina favoriter.

folkkonst02

Den förbryllande utställningen Det blå skåpet bjöd på en mer akademisk ingång till folkkonsten tillsammans med en mångfald av vackra ting från museets samlingar och olika inlån.

folkkonst01

Utställningen förbryllade mig dels för att jag tyckte den övergripande layouten var omöjlig att förstå sig på, dels för att jag hade svårt att följa med i de frågor som utställningstexterna pepprar sina besökare med.

Dessemellan blev det mycket god mat och fika (även om den holländska restaurangen De Klomp var semesterstängd till vår stora besvikelse) och utflykt till Vreta klosterkyrka och Bergs slussar.

Från Linköping gick färden vidare till Jönköping.

Holiday cities: Linköping: Our next stop offered three interesting exhibitions with folk art and crafting themes.

 

Semesterstäder: Norrköping

Nu är Maken och jag hemma igen efter en dryg vecka ute på vägarna. Vi har roadtrippat i södra Sverige från öst till väst och blandat välkänt med okänt.

motala_ström

Det är inte så ofta vi stannar i Norrköping, när vi är på väg söderut, men i år var det två utställningar som lockade på Norrköpings stadsmuseum. Jag hade hunnit glömma bort hur hänförande vackert det är i de gamla industrikvarteren runt Motala ström där stadsmuseet, Arbetets museum, turistbyrån med mera finns. Det är väl värt ett stopp bara att insupa den maffiga miljön.

bastabinne

Från rot till barr heter en utställning från Hemslöjden i Kronoberg, som lyfter fram granens möjligheter. Fin och fiffig. Ovan en korg i bastabinne av Ingrid Andreasson.

I Beurlings lusthus precis utanför museet ställer Elsa Chartin ut vackra tryckta och shiborifärgade tyger (svårfotograferat som tusicken):

elsa_chartin

Kattun är cotton heter Elsa Chartins utställning. Den är en del av fem delar i en stor utställningssatsning från Judiska museet, som heter Traces of Existence. Medan museet bygger nytt i Stockholm, gör det nedslag på olika platser för att lyfta fram judisk historia i Sverige.

Elsa Chartin har utgått från kattuntryckaren Jacob Marcus tygmönster. Han var en av de första judar som bosatte sig i Sverige. År 1782 bestämde Kommerskollegium att Norrköping skulle vara en av tre städer där judisk bosättning var tillåten. Bara några dagar efter ansökte handlaren Jacob Marcus om skyddsbrev från magistraten och fick tillstånd att idka grosshandel. Marcus började med en speceribod innan han på 1790-talet startade ett kattuntryckeri (fakta från Wikipedia).

Mer info om utställningen och projektet finns på Judiska museets webbplats, läs mer här!

Efter museibesök och glasspaus gick vår roadtrip vidare till Linköping.

Holiday cities: Norrköping: My DH and I has been out on a roadtrip in southern Sweden. Our first stop was Norrköping and two interesting exhibitions on their city museum.

 

 

Bildinspiration

foto_klädkammaren02

På Skansens klädkammare, där man som museipedagog byter om, hänger det fullt med inspirationsbilder. De är en del i klädkammarens ständigt pågående forskning om vad människor faktiskt har haft på sig genom tiderna. Alla kläder som sys upp i ateljén är kopior av historiskt belagda plagg.

Töserna ovan är en av mina favoritbilder. Jag tycker det syns vem som är snäll och lydig och vem som går sin egen väg. Detaljerna som hättan, kragen och förklädena är också helt ljuvliga. Kontrasten till den magra flickan utan skor och med allvarlig min i bakgrunden stämmer till eftertanke. Jag anar en skillnad i levnadsvillkor.

Bilden nedan hänger på dörren till damernas omklädningsrum. En ögonblicksbild som rymmer så mycket mer än den visar, tycker jag.

foto

Photo inspiration: Two of the dozens of inspirational photographs from the dress department at Skansen. I meet them every time I come to dress for my working day as educator.

Avstämning (2018:06)

efter_dränering

Färdigdränerat och igenfyllt. Ingen vallgrav mer (som här), bara en massa jord som ska sätta sig till nästa vår. Då kan vi återanlägga rabatterna och asfaltera garageuppfarten.

Jag känner mig lite besläktad med vårt hus – skamfilad och halvdant i ordning. Tiden. Orken. Hemslöjdsföreningsfokus. Det blir lite mycket ibland.

pannkakstårta2018

Men vi har ätit pannkakstårta för att fira att den yngste Knallhatten är klar med sina folkhögskolestudier. Och jag drog med mig bägge Knallhattarna på en välbehövlig fönstertvättrunda genom huset.

Tillsammans med vår kompis Anja gjorde Maken och jag en fin dagsutflykt till Julita gård mellan Eskilstuna och Katrineholm. Jag hade inte varit där sedan tonåren och blev glatt överraskad över hur mycket det finns att se.

julita_skansen

Julita-Skansen är en mycket märklig samling hus signerade herrgårdens siste private ägare Arthur Bäckström. Han byggde upp sitt eget friluftsmuseum med Skansen i Stockholm som inspiration. Hela rasket testamenterades också till Skansen och Nordiska museet 1941.

Annat sevärt finns i trädgården, bland annat deras fantastiska pionrabatter. Vi lyckades pricka så att vi fick se de flesta i blom.

philippe_rivoire

Bland annat så fick jag äntligen se den pion som skulle ha växt i vår egen lilla trädgård: Den mörkröda Philippe Rivoire (hela historien kan du läsa här). Lika vacker som jag hade föreställt mig!

Till midsommar blev det en Smålandstur. Svärfar hade blivit mycket sämre och det började stå klart att slutet närmar sig. Vi fick några fina stunder tillsammans, dessemellan röjde vi lägenhet och umgicks med våra vänner Anette och Jerry, som alltid öppnar sitt hem för oss när vi kommer. Den här gången tog de också med oss på sin traditionella midsommarfest hos goda vänner, det blev en fin kontrast och avkoppling.

Vi åkte hem igen i visshet att svärfar var i goda händer på äldreboendet.

Sista veckan i juni sparkade Konstverandan i gång på Tensta konsthall. Det är en öppen pyssel- och slöjdverkstad, som är öppen onsdag, torsdag och fredag kl. 13-16 ända fram till den 17 augusti. Vi är tre slöjdhandledare från Hemslöjden som turas om att jobba, mina veckor är de två första. Roligt, svettigt och utmanande!

Evaluation (2018:06): An odd month. Always focus elsewhere.

 

 

 

Gotland 2018

visby1

Förhoppningsvis har Maken och jag nu etablerat traditionen att avnjuta några försommardagar i Visby. I år var det tredje året i rad vi åkte och första gången vi lyckades tajma Gotland Game Conference sedan det här olyckliga tillfället.

Gotland Game Conference är läsårsavslutningen på Dataspelsutbildningen på Campus Gotland (högskolan på Gotland lyder formellt under Uppsala universitet). Förstaårsstudenterna gör spel som ska ha okonventionella styrdon – inga joysticks eller tangentbord är tillåtna. Andraårsstudenterna jobbar med mer vanliga spelkoncept. Alla spel visas upp och är öppna för provspelning under några intensiva dagar, där också en jury bedömer spelen utifrån en rad olika kriterier. Alltihop avslutas med prisgala och fest.

Äldste Knallhatten har börjat om på utbildningen, så det förstaårsprojektet han var inblandad i den här gången var ett ångtågsspel med namnet Coal Rush. Två personer i taget tävlade mot varandra i att skyffla kol i respektive tågs ångpanna. De hade byggt en imponerande träkonstruktion och kolbitarna var svartmålade golfbollar. Ljudnivån var nog inte riktigt hälsosam men säkert en bidragande orsak till att de vann priset Best Arcade Experience.

Första kvällen i Visby åt vi vår traditionsenliga middag på Gamla Masters, som vanligt blev det ramslökssoppa och sparris i olika varianter. Just den här kvällen var ändå lite extra speciell, för vi passade på att fira 35 år tillsammans. Ofattbart men en ständig glädjekälla, som ofta får mitt lilla hjärta att slå ett litet extraslag.

kurt35masters

Jag har skrivit om hur vi träffades här och här och här.

Vi hade en högromantisk kväll, mer högsommar än försommar, flanerade runt i stan efter middagen, beundrade solnedgången från branten bakom Domkyrkan och tog en kvällsöl på Black Sheep Arms.

visby2

Dagen därpå bjöd på mera sol men betydligt kyligare vindar. Vi hade bilen med oss och satte fart mot Fårö för att träffa våra vänner Erik och Lottie. De äger huset som vi så generöst fick låna för tre år sedan (ombloggat här), så det blev ett kärt återseende på alla fronter.

De firar semester på Fårö tidigt och sent på sommaren men undviker högsäsongen. Jag förstår deras val. När vi skulle åka hem på kvällen var vi tre bilar som stod i kö till färjan. Så ser det inte riktigt ut i juli. Nedan: Kvällssol över Fårösund i väntan på färjan.

fårö

På tisdagen började vi dagen med att åka till Systembolaget. Där höll vi utkik efter den blå skylten för lokalt och närproducerat och fyllde två kartonger med spännande öl. Det dyker upp nya bryggerier hela tiden, den här gången blev det förutom de stora bryggerierna Wisby och Barlingbo nya bekantskaper från Burgsvik, Alskute och Hopshed.

Sedan var det dags för den lika traditionsenliga shoppingrundan. Vi brukar börja på Södertorg, går Adelsgatan ner och sen in på Gotlands Konsthantverkare och Formgivare. I år hade vi turen att ramla in i en toppenfin textil utställning av Måna Engström där. Nedan en av väggarna.

måna

Sen går vi Hästgatan ner till H10, där vi fikar. Sedan står Kränku på tur, i år blev det fyra olika tesorter som fick följa med hem. Efter ett besök på Akantus viker vi in på S:t Hansgatan, där det finns ett gäng bra klädaffärer, framför allt Yllet och Linarve. På S:ta Kataringagatan ligger Jordnära, som också ska få sitt besök.

Jo, det blev flera fynd. Jag berättar mer i ett kommande inlägg.

Sedan blev det Gotland Game Conference hela eftermiddagen och middag på Brygghuset. På kvällskvisten gick vi en omväg på vägen hem och hittade Barlingbo bryggeris nya lokaler med deras restaurant Bryggeriet Mat och Malt. Det ligger lite utanför muren, men är väl värt ett besök. Till exempel så finns deras suröl med ananas bara just där. Mums!

visby3

På onsdagen blev det en fikatur till Leva kungslador och en snabbtur genom Gotlands konstmuseum. Sedan fyllde vi bilen med sonens grejor, som skulle med hem över sommarlovet, och rullade ombord på färjan igen, fulltankade med sol, kärlek, kultur, lokal öl och Gotlandsmagi.

(2016 års tur till Visby bloggade jag om här.)

Gotland 2018: Hopefully we have made a tradition of visiting the island of Gotland somewhere in the break between spring and summer. This was the third year in a row we have done the trip and it was just as amazing this time.

Ordbilden 17 juni

rosknopp

Jag gick hela min grundskoletid i samma skola. Som jag minns det sjöng kören varje skolavslutning Vals på Ängön av Evert Taube. Den är lika mycket sommar som Den blomstertid… för mig.

Words as pictures June 17: Two lines from a song we used to sing in school and to me a strong summer symbol:

Life becomes beautiful as a budding rose
when joy and singing spread their wings!
(Evert Taube: Vals på Ängön)