Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Försenad ordbild

matter-of-time-1557263

Allt jag känner
är tid
och tystnad
och timmarna som går
(Olle Adolphson)

Just nu har jag min uppmärksamhet någon annanstans. Återkommer till bloggen så småningom.

Bild: A Matter of Time av Martin Litkei (från freeimages.com)

Belated words-as-pictures post: 

All I feel
is time
and silence
and the hours passing
(Swedish poet and songwriter Olle Adolphson)

At the moment my attention is elsewhere. Returning to the blog eventually.

Avstämning (2017:06)

seglora_2017

Hattigt och fnattigt. Juni följde i maj månads fotspår. Administrationen av Lilla mamsens lägenhet kom inte i mål innan sommarjobbet på Skansen började. Dessutom dök det upp behov av diverse piskor och morötter för att få färdigt höstens program för Hemslöjdsföreningen, och är det någonting jag inte kan göra när jag är museipedagog är att jaga folk per telefon.

Dessutom försöker jag hinna med ett webbplatsbygge på frivilligbasis och har åtagit mig ett formgivningsjobb för en förenings- och kulturtidskrift. Hur tänker jag egentligen?

En gammal plan på att spackla och våtrumsspärra toaletten i verkstan fick definitivt skjutas på framtiden.

Och mitt i alltihop familjen och, inte minst, Lilla Mamsen, som gradvis drar sig längre och längre in i ett ordlöst land, men, när man minst anar det, visar en oväntad viljestyrka och kullkastar uppgjorda planer.

Otillräcklighet förföljer mig.
Det ogjorda ropar efter mig.
Förväntningarna har inget slut.

Den här nutida psaltarpsalmen är en bön ur biskoparnas bönbok Själva mörkret är ljus från 1996. Jag återkommer ofta till den i mitt inre.

Bevara mig från att översvämmas av ängslan.
Älska mig så att jag kan leva.

Helt utan ljuspunkter har dock inte månaden varit. Vi började med några semesterdagar i Visby och avslutade med några semesterdagar i Riga. Lata och trivsamma dagar med lagom mängder kultur, shopping, fika, god mat och gott öl. I Visby fick vi dessutom umgås med den äldre Knallhatten, som precis flyttade tillbaka för att fortsätta sina högskolestudier.

västbergabron

I vardagsmiljön har bron över stambanan söderut har blivit färdig och vi har fått tillbaka vår busshållplats och vår ordinarie buss. Så fantastiskt skönt!

Att få umgås med ull i fyra dagar var helt underbart. Jag har nästan fått den ena av mina arverockar att fungera och beställde ilsnabbt en slända från Åddebo ull, som jag har hunnit öva lite grann på. Fler rapporter kommer.

Bilden överst: Nyputsad mässingskrona i Seglora kyrka. I augusti blir det tre arbetsveckor igen.

Evaluation (2017:06): Lots of things on my plate, more than I have managed to bite off. Grateful for days of leisure with my DH and learning more about working with wool.

 

 

 

Övergångsriter

dop_farmor o bengt

I dag är det min dopdag. Den 1 juli 1962 döptes jag i S:ta Ragnhilds kyrka i Södertälje tillsammans med ett gäng andra bebisar. Vad dopprästen hette vet jag inte (rimligen finns det ett dopbevis nånstans i lådorna jag fått med mig hem från Lilla mamsen). Min farbror Bengt och hans dåvarande fru Majlis var mina faddrar.

På bilden ovan är det farbror Bengt som gullar med mig och farmor som håller mig. Mormor hade sytt och broderat dopklänningen, läs mer om den här.

dop_mormor

Här är mormor och jag. I bakgrunden det svarta hörnskåpet, som nyligen har fått en plats hemma hos oss (mer rapport om möbler kommer så småningom).

Jag hade inte funderat så mycket på min dopdag förrän min konfirmationspräst Moje frågade mig om den. Sedan skrev han i min och alla lägerkompisarnas biblar:

gamlabibeln_0001

Om drygt en vecka är det 40 år sedan min konfirmation i Kvarsebo kyrka vid Bråviken. Moje var kyrkoherde där men tog också emot lägerkonfirmander på sommaren i samarbete med Svenska scoutförbundet.

I mitt flöde på sociala medier ser jag hur mina gamla arbetskamrater inom Svenska kyrkan flämtar lite medan de förbereder sig för lägerkonfirmationerna så här års. Själv minns jag fyra oerhört betydelsefulla veckor, som både handlade om kristen tro och om en massa andra saker, som är viktiga när man är 15 år.

konfirmation

Rites of passage: 55 years ago this day I was baptized. In a few days it will be 40 years since my confirmation.

Ordbilden 25 juni

midsommarVälkommen åter, snälla sol
som jagat nordanvinden.
Nu har du sovit sen i fjol
och vaknar röd om kinden.
Värm upp vår jord, så växer råg
och fyller bondens lada.
Värm sund och vik och vind och våg
så få vi gå och bada.
Välkommen åter, snälla sol,
lys över land och vatten!
Nu klingar sång, nu stäms fiol.
Nu dansas hela natten.
(August Strindberg)

Words as pictures June 25: A different side of the Swedish author August Strindberg, a sweet poem about summer, sun, sea and dancing all night celebrating the Summer solstice.

Vagt midsommarrelaterat

Här kommer en svensk klassiker till firandet!

Vaguely related to Midsummer: A Swedish classic from the 60’s.

När man ändå håller på…

På senaste tiden har det blivit besök i museishoppar både i Visby och Sickla. Ett gäng fina glaspärlor har fått följa med hem. Det är fascinerande att de har smyckat oss i tusentals år (här kan du läsa mer om glaspärlornas historia).

När jag stod med resterna av den blå läderremmen från halsbandet jag berättade om i förra inlägget, så kändes det helt naturligt att plocka på några av de nyköpta pärlorna. Ur gömmorna dök det upp en Athena-uggla, som jag fick i julklapp av min Uggle-kompis Ylva.

Vips, så blev det ett halsband till!

blåhalsband5

Jag gjorde ett eget knäppe med spiraler. Min svärmors samling av strumpstickor kom väl till pass, jag hittade en som passade läderremmen i storlek och använde den som dymmel (mall).

blåhalsband4

Jag klämde till den högra spiralen lite väl mycket, när jag skulle fästa den på remmen, men i stort är jag väldigt nöjd med resultatet.

While at it: At the moment I seem to be in a necklace making flow. This time I used historical glass beads with an Athena owl pendant and a homemade clasp.

Monthly Makers juni: Återbruk

1993_rom

Här är jag i Rom våren 1993. Vi väntar vårt första barn och tar farväl av vårt gamla liv. Som en markering köper blivande Maken ett födelsedagshalsband med lapis lazulistenar till mig. Här har jag det på mig på vår tioårsfest i juni samma år:

1993_xfest

(Vi var tre kompispar som väntade barn samtidigt. Nils föddes i juni, Moa i augusti och äldste Knallhatten i september)

Tyvärr har jag inte haft det där halsbandet så mycket, det har i ärlighetens namn känts lite för tungt. När jag började fnula med smycken häromåret så dök det självklart  upp som ett möjligt återbruksprojekt.

Nån gång i våras tog jag mod till mig och satte avbitartången i metallvajern, sorterade de olika beståndsdelarna och rengjorde allt som var av silver. Olika idéer testades och förkastades.

Rätt som det var kom dock det befriande ”klucket” och av ett halsband har det nu blivit två.

blåhalsband3

De avlånga lapis lazulistenarna kombinerade jag med små kulor och dekorativa mellandelar i silver. En kortare längd gör halsbandet mer lättanvänt.

Vajern som jag har trätt halsbandet på, låset och mellandelarna är återanvända från ett halsband som min kompis Ylva gjorde till min mamma, när hon fyllde 80 år.

blåhalsband2

Den fina mittendelen med karneoler ihop med några av de gamla mellandelarna fick flytta till en blå läderrem. Den ovala delen är egentligen locket till en liten ask, men själva asken sitter lite för löst för att jag ska våga ha den på mig.

Läderremmen är justerbar.

blåhalsband1

Jag känner mig väldigt nöjd, dels med att jag kom till skott, dels med att jag vågade och dels med att jag blev så nöjd med resultatet. Dessutom har jag inte haft några användbara, blå halsband på länge, så de fyller en lucka i min smyckesamling.

Det finns några avlånga stenar kvar, kanske kan jag få ihop dem till ett armband, så det blir ett veritabelt garnityr.

Alla bilder har Kurt Nord tagit.

Monthly Makers June: Recycling: The theme for this month fitted perfectly with an ongoing project to recycle an unworn but emotionally important necklace into something wearable. One necklace made it into two and I still have some stones for a matching bracelet.