Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kimonostylinggame’

I påskas hade vi glädjen att få umgås hela familjen inklusive utflyttad son med sambo. Vi hade filmkväll och jag fick äntligen se den japanska tecknade filmen Kimi no na ha (Your name), som är fantastiskt bra och verkligen kan rekommenderas!

Med en svärdotter som också gillar allt japanskt, så känns det självklart att dela min kimonoglädje med henne. En av de kimonor jag högg på loppis online för en mycket rimlig penning är tyvärr för liten för mig, så den fick hon i påskpresent. På påskdagen firade vi med en gemensam kitsuke.

Gatljuslampans sken är inte det bästa för färgåtergivning, men svärdotterns kimono är kallgrön, nästan mörkturkos, medan min är mer klart grågrön. Den har förresten inte blivit presenterad på bloggen tidigare, jag köpte den och två nagoya obi från en holländsk kimonosamlare i vintras.

Veckans tema i #kimonostylinggame var Mr and Mrs Rabbit. Japaner älskar sina kaniner, så det gör många i kimono-communityn också.

Det fick bli varsin liten, liten origamipåskhare att hänga i obijimen.

Nu har jag svärdotterns födelsedagspresenter fixade för lång tid framöver. Bara en kimono kommer hon ju inte långt med, en nagajuban och några obi och kanske några accessoarer ska jag också hålla utkik efter.

Då och då blir det ju en sväng på Ebay eller Etsy, ett av få nöjen i dessa sega coronatider. Mycket hamnar bara i min önskelista, men rätt som det är kan jag inte hålla mig utan klickar hem något nytt.

I det senaste paketet var det en nagoya obi i kasuriväv. Det betyder att man har färgat garnet i olika färger innan man väver (eller har reserverat delar så att det inte har färg alls), så att det blir flammigt. Här är det blått och naturfärgat som dyker upp i bland och gör ytan levande. Jag tror också det finns betydligt mer blått i väven som inte syns men bidrar till vackra färgskiftningar.

Paketet innehöll också två platta obijime, en i mer dämpade färger och en som nästan är neongrön, även om kameran inte riktigt vill fånga färgen.

Det där med koordination är ju hälften av grejen med kitsuke. I söndags blev det därför obiknytningsövning och koll på hur tre olika obi ser ut tillsammans med min övningskimono.

Här min riktigt kallgröna mjuka obi (heiko obi) i en fin rosettform. Den här obin går riktigt ton i ton med svärdotterns kimono, så jag hoppas få knyta in henne i den vid tillfälle.

Efter att ha tittat på bilderna från i söndags har jag förresten bett Maken påminna mig om att jag ska ”slå fram” kimonoärmarna vid nästa fototillfälle… När det gäller kimonoetikett har jag verkligen mycket kvar att lära.

När jag ändå håller på och bekänner mina inköp, så kan jag visa tre lite mer tjusiga nagoya obi, som jag budade hem i vintras.

Cirkelmönstret till vänster kallas för shippou (sju ädelstenar). Det är ett buddhistiskt inspirerat mönster som kan upprepas oändligt.

The name refers to the seven treasures of Buddhism: gold, silver, lapis lazuli, crystal, agate, red pearl, and carnelian. These correspond to faith, perseverance, humility, doing no wrong, mindfulness, concentration, and wisdom.

https://yunomi.life/blogs/discover/the-world-of-japanese-patterns

Sexkantsmönstret på samma obi kallas för sköldpaddsskalsmönster och symboliserar lycka och välstånd.

Den röda obin i mitten har en enkel med guldgnistrande dekor av en plommonblomma och mogna plommon. Även om japanerna älskar sina blommande körsbärsträd, så är nog plommonet Japans nationalfrukt. Om jag vill följa årstiderna så kan jag använda den här obin redan i vinter för att markera längtan efter den tidiga våren.

Silverobin har ett krysantemummönster. Krysantemum associeras med hösten.

Kimonostylinggame-temat den här veckan är Shiny Bling-Bling. Det kommer att innebära lite helgnöje med min lila iromuji och den vänstra, orange-laxrosa obin med mycket guld.

Under kvarvarande arbetsvecka ska jag försöka hinna bläddra lite i ett annat nyinköp.

Den dök upp som tips i en av mina Facebook-grupper och innehåller alla möjliga föremål, inte bara textilier. Dessutom är texten både på engelska och japanska, så den är ett utmärkt övningsobjekt.

Först måste jag dock komma i kapp med mina vanliga inlämningsuppgifter i kursen, just nu ligger jag aningen sent med det mesta. Hepp hepp!

Shared joy: I have brought my daughter-in-law down into the kimono rabbit hole and we spent Easter Day with kitsuke practise. Some new kimono items (and a book) have also found their way to my home over the winter.

Read Full Post »

I går kväll ordnade Hemslöjden här i Stockholm ett digitalt Origamicafé med Mihiro Burman som värd. Det blev väldigt lyckat med ett 50-tal deltagare. Mihiro hade förberett några påskinspirerade modeller och vi vek tillsammans efter hennes instruktioner.

Jag ska göra en muntlig presentation på japanska om min hobby origami i april, så det passade bra att bli lite inspirerad samtidigt som jag övade på handgreppen. Dessutom hade jag häromdagen suttit och svurit över en hopplös kaninbeskrivning i en av mina origamiböcker, så jag blev väldigt glad över den modell som Mihiro visade.

Kaninen förekommer ofta i japanska folksagor och sägner. Bland annat sägs mönstret på månens yta föreställa en kanin som stöter mochiris i en stor mortel.

Oftast gillar jag att göra användbara saker i origami, till exempel askar eller kuvert, men det är också något väldigt tillfredsställande med att att göra saker som inte har någon funktion alls.

Jag har fortfarande lite problem att få till fötterna, så jag ska fortsätta öva och göra några kaniner till. Förmodligen kommer de att få bli påskharar på matbordet i påsk.

Dessutom är veckans tema i #kimonostylinggame Herr och fru Kanin, så jag ska nog försöka få till en pytteliten, som jag kan hänga i min obi.

Beskrivningen till kaninen finns här (den är på japanska men med ganska tydliga bilder). Andra kaniner, ägghållare med mera med påskanknytning finns här).

Easter bunnies: Brushed up my origami skills with a digital meet-up yesterday. Now we have an Easter bunny invasion incoming at home.

Read Full Post »

Det är en sak att ha en samling med kimonoprylar och en helt annat att verkligen få på sig en kimonoutstyrsel (det som också kallas att göra en kitsuke = konsten att klä sig). Som tur är finns det ett gäng duktiga kimonomänniskor på Youtube, så med datorn i ena handen och alla knytband man behöver i den andra, har jag dragit mig tillbaka till ett rum så långt från övriga familjen som möjligt och övat. Och övat lite till. Och svurit. Och börjat om.

Att ha ett tema att utgå från ger förstås lite extra inspiration, även om det känns oerhört läskigt att visa upp sin oerfarenhet. @kimonoteka är värd för kimonoutmaningen #kimonostylinggame, där varje vecka har ett tema och man redovisar på Instagram (där jag förresten heter @mariasmeningsbyggnad om du vill följa mig).

För två veckor sedan var temat Warm accessories, vilket passade bra med tio minusgrader här i Stockholm och en strålande februarisol.

Min fårskinnsväst både bidrog till temat och dolde diverse knöligheter kring obin. Meningen är att kimonon ska bli en snygg, vikt kant där. Den är inte lätt att få till.

Övriga accessoarer var mina broderade muddar, vävd yllehalsduk och basker.

I dag var förstås temat Love Is In The Air. Jag letade fram ett bomullstyg med hjärtan på och snabbsydde en enkel obiage (extraknyt till obin) och en ny krage till underkimonon. Det blev också två virkade hjärtan i silvermetallicgarn.

Kimonon på de första två bilderna är min lila iromuji i silke. Iromuji betyder att den är enfärgad, men som du ser har den ett vackert vävt mönster.

Kimonon från i dag är en komon i polyester. Komon betyder att den har ett tryckt mönster, ju mer småmönstrat desto mer informell. Den är gammalrosa och rätt urblekt på sina ställen, men den var billig, är tillräckligt stor och är bra att öva på. Och funkar att gå ut och dricka öl i!

Denna kitsuke var min första brottningsmatch med min nagoya obi. Den är dubbelt så bred som de hanhaba obi jag brukar använda, viks på mitten runt midjan men fälls ut på hel bredd baktill.

Arrangemanget är en så kallad otaiko, en snygg vardagsmodell. En del obiarrangemang fixar man på magen och drar runt till baksidan, men den här fixas direkt på ryggen. En spegel är förstås en stor hjälp, men helst skulle jag nog behöva två. Det allra viktigaste tror jag dock är att öva på och få in känslan i händerna.

Att hantera fyra meter silkesobi i full bredd är lite som att brottas med en halkig boaorm. Jag gjorde nog fyra försök i dag innan jag fick till det i alla fall någorlunda, och det känns som ett hyfsat rejält träningspass.

Som synes blev min otaiko lite sned, men det upptäckte jag inte förrän jag såg den på bild (det är förresten förstås Maken som har fotograferat). Nu är den justerad och får räknas som ett helt okej första försök.

I dag övar jag dessutom på att ha kimono på mig i vardagen. Rak i ryggen blir man!

The art of dressing: It is called kitsuke i Japanese. Today I wrestled a nagoya obi for the first time. Victory ensued, kind of anyway.

Read Full Post »