Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘#wipwednesday’

blockning

När jag äntligen kom till skott med att plocka fram liggunderlaget som jag använder för blockning, så blev det nästan fullt.

I översta raden hamnade en bortglömd infinity scarf, som ramlade ut ur en kasse härom veckan. Den kommer från ett projekt som jag satte i gång med förra hösten (ombloggat här). Det enda som återstod var att virka ihop den och fästa alla trådar med virkade kanter.

I nedre raden till vänster är mitt vävsömsprojekt, som förhoppningsvis ska bli en medeltida väska/börs (ombloggad här).

Den lilla, runda prytteln i mitten är ett litet bottensömsprojekt, som inte har dykt upp på bloggen tidigare. Jag fick Hemslöjdens nya teknikhäfte, Carina Olssons Bottensömmar, som tack när jag satt sekreterare på SHR:s extrastämma härom lördagen och blev naturligtvis omedelbart inspirerad.

Bottensommar

Jag har haft en gryende idé till ett designprojekt i bakhuvudet i tag, så det passade bra att kombinera dem med att få sy lite bottensömmar. Mer rapport kommer!

Till sist och till höger är det mitt senaste par med Ribben-muddar (ombloggade här).

Nu ligger allt under fuktig duk på det kalla tvättstugegolvet, så det tar lite tid innan allt torkar…

Crowded: I finally got around to whip out my blocking board.

 

Annonser

Read Full Post »

ögleflät1

Maken påpekade häromdagen att eventuella gäster här hemma riskerar att fastna som i spindelväv. Det beror inte på att vi har slutat städa utan på att jag har börjat öglefläta, så det är lite extra mycket garn framme och mystiska konstruktioner på vardagsrumsstolarna.

Det här är verkligen snoddarnas år, började med slyngning i våras och fortsatte med kumihimo i somras. Mitt nyvaknade medeltidsintresse förde mig under hösten in i ögleflätningens värld (här finns delarna till min allmosepåse).

Än en gång blir jag alldeles tårögd över hur mycket kunskap som generösa människor delar med sig av via webben. Ingrid Crickmore från amerikanska Västkusten har en webbplats som heter Loop Braiding, sprängfylld med tutorials och tips och tricks för både nybörjare, både i text och på video (här är länken).

ögleflät3

En vag ambition har varit att få till ett par strumpeband, så jag har utforskat platta band och försökt få någon ordning på de långa tåtar som krävs när det ska bli långa band. Mina försök hittills ser ganska okej ut på bilden ovan, men i verkligheten är det kanske 10-20 cm per band av de längre som duger någonting till.

ögleflät6

Men roligt är det! Att öglefläta är underbart meditativt (om det inte blir trassel) och dessutom en utmärkt fingergymnastik med i stort alla fingrar inblandade.

Mina första färdiga band blev kanske inte så välflätade, men de fyllde ett behov. Skosnörena till mina lila kängor hade gått sönder (höger sko) och jag var inte nöjd med det nya snöre jag hade lyckats hitta (vänster sko).

fel_skosnöre

Så det fick bli ögleflätade skosnören i stället med tre öglor bomullsgarn i olika nyanser (lite läderfett på kängorna skulle nog inte skada ser jag).

ögleflät5

Mitt senaste projekt är det på bilden högst upp. Det ska bli en liten dekor på min ena kappärm. Jag har flätat in tunt reflexgarn i snodden.

ögleflät2

Ovanför dekorslejfen eller nedanför? Och ska slutflätorna dingla eller sys fast? Beslut beslut…

The year of the cords: In spring it was cords made with the lucet, in summer it was kumihimo, in autumn it has been loopbraiding. I am hooked!

Read Full Post »

I många år har jag stått emot frestelsen, men för ett par veckor sedan började Maken mumla om att det kanske skulle vara roligt att skaffa sig en medeltidsdräkt. Glädjen över ett möjligt gemensamt textilprojekt fick min fantasi att fullkomligt explodera i olika idéer och riktningar.

På nätet finns det hur många olika och roliga källor som helst att grotta ner sig i, och hur många roliga textila tekniker som helst att upptäcka.

wip_vävsöm1

Bland annat upptäckte jag att vävsöm var en vanlig broderiteknik, bland annat i den lilla ”allmosepåsen”, som många medeltidskvinnor bär från sin gördel (skärp).

giovanni-boccaccio-medieval-costume

Enkelt uttryckt så är vävsöm en sorts geometrisk plattsöm utförd på räknelinne. Ett litet påsprojekt kändes som en lagom start på det eventuella medeltidsprojektet.

Jag hade väldigt mycket glädje av bloggen Medieval Arts & Crafts, som bland annat samlat ett tjugotal vävsömsmönster. Här är länken, men tyvärr saknar bloggen både sökfunktion och taggar, så var beredd på mycket scrollande. Om du har Pinterest, så är det lättare att söka på ”medieval brick stitch” i stället.

Hur som helst så hittade jag mitt valda mönster hos henne.

wip_vävsöm2

Vanligtvis är en sån här lite tjusigare påse broderad i silke, men det tyckte jag kändes väl lyxigt för ett första projekt. Så det blev lingarn i stället. Jag valde färger som inte skulle kännas för grälla och moderna.

En annan blogg, som jag beundrande har ägnat många timmar åt, är svenska Katafalk (här är länken). I sina tutorials har hon en påse med fina, flätade detaljer (den här). Så jag tog fram slynggaffeln och slyngade först en grön snodd och sedan en aprikosrosa, som jag nog är mer nöjd med (till vänster på bilden ovan).

wip_vävsöm3

Ett väldigt roligt broderiprojekt, inte svårt alls och ganska snabbjobbat. Nu ska det få en liten blockning (jag har ett gäng saker som står på blockningskö, det blir bra att få allihop på liggunderlaget samtidigt). Sedan ska påsen få en linnebaksida och linnefoder.

Jag ska vika fodret över till utsidan och där göra handsydda hål för en dragsko. På medeltiden gjorde man gärna hålen direkt i broderiet (nedan en fransk 1300-talspåse från franska Soignies), men det tycker jag verkar lite brutalt, så det får bli en kant för hålen i stället.

aumoniere_soignies

Avslutningsvis ska det som synes vara tofsar också. På bilden är det två stora med dekorativa valknopar. Ofta är det en tofs på mitten också, eller så är det fem jämnstora längs hela undersidan.

wip_vävsöm4

Dragskobanden gav mig en utmärkt ursäkt att lära mig ögleflätning. Också en jätterolig teknik, som jag ska berätta mer om i ett särskilt inlägg.

Jag hoppas det syns hur roligt jag har haft!

Medieval dreams: We are entertaining the possibility of making medieval outfits for the both of us, DH and me. I have started with a purse project including brick stitch, lucetmade cords and loopbraided cords. So much fun!

 

 

Read Full Post »

wip_ribben3

Här kommer utlovat bildbevis på mitt senaste par Ribben-muddar. De är mitt tredje par och mitt första virkprojekt på länge.

De är virkade i ett ull/silke- och ett alpacka/silke-garn hämtade ur gömmorna. Jag har lagt den ena mudden med blå dominans uppåt och den andra med grå dominans uppåt. Bägge varianterna funkar, ett tag funderade jag på att ha en mudd åt varje håll, men det blir nog blå dominans på bägge.

Nu återstår blockning, montering och de fina ”kantnopporna” (de syns här). Bara blå eller varannan grå, varannan blå? Vi får se.

Ribben är ett muddmönster av Maria Gullberg. Det finns med i nästan alla hennes böcker på Hemslöjdens förlag.

Third time around: My current crochet project is another pair of pulse warmers, this time in wool/alpaca/silk in grey and blue.

Read Full Post »

Hur mycket jag än lär mig så finns det alltid något nytt som väntar bakom hörnet. I våras jobbade jag i Hornborgastugan och Finngården på Skansen, två av miljöerna med prova-på-aktiviteter för gästerna. I Finngården visade vi ylleåtervinning och i Hornborgastugan, där det en gång bodde en skomakare, slyngade vi skosnören.

Att slynga är en av många tekniker för att göra snoddar, en dåtida vardagskunskap. Om du har påtat på en påtdocka eller Stick-Lisa så är det samma teknik. Enda skillnaden är att verktyget man använder för att slynga, slynggaffeln, bara har två uddar.

slyngning

Vi slyngade i ull- och lingarn. I början var, som vanligt, det väldigt knepigt att få in den rätta knycken. Framför allt den stumma lintråden var besvärlig. Men övning ger ju färdighet och så småningom hade händerna blivit bekanta med redskap och tråd och hittat sin rytm.

Naturligtvis ”villhövde” jag en egen slynggaffel. Den i trä hittade jag hos Majas Manufaktur (här finns webbutiken). Den är väldigt rejäl, det funkade fint när jag slyngade den stora yllesnodden till vänster (som kanske ska bli ett halsband) men sämre när jag började slynga i lingarn.

På Skansens höstmarknad för några veckor sedan ramlade jag över en liten, nätt och oemotståndlig slynggaffel i ben. Den är härlig att hålla i och en fröjd att jobba med. En lång linsnodd är på gång, om den blir bra ska min Fröjelkula (en sån här) få hänga på den. Jag har försökt med massor av olika metallkedjor, men ingen är riktigt bra.

Vill du prova att slynga så finns det en bra beskrivning här.

Another textile technique: This summer I have learnt to use a lucet. It’s very meditative. I am particularly fond of my bone one (to the right on the picture).

Read Full Post »

kumihimo5

Åh, vad jag har roligt med min senaste fluga! Och åh, så många roliga mönstervariationer det går att hitta på Pinterest! Ovan ett blivande halsband, tror jag. Vi får se hur långt det blir.

Det gamla halsbandsprojektet, som blev ett nyckelbandsprojekt, är klart.

nyckelband1

Här är det gamla nyckelbandet, egenhändigt virkat. Egentligen är det inte så mycket fel på det förutom att fästet i karbinkroken börjar fransa upp sig, men ibland längtar jag helt enkelt efter lite omväxling. Jag tror nyckelbandet har åtminstone tio år på nacken (bra kvalitet på det bomullsgarnet!).

nyckelband2

Så fick det bli!

More kumihimo: Perfect summer occupation with small, bitesized projects. Here my new key band, replacing the old crocheted one.

Read Full Post »

wip_byxkjol

Det var på håret att jag började gråta när jag upptäckte att jag sytt en söm ut-och-in på mitt senaste syprojekt. Det där på bilden ovan är grenen på en byxkjol i trikå, som jag tänkte mig ha att dansa i. Men då ska alla sömmar vara på insidan…

Jag har verkligen ingen intuitiv förståelse för sömnadens principer. Det enda som funkar är att jag tänker innan, kollar och dubbelkollar. Jag har haft alla möjligheter i världen att se mitt misstag men missat det.

Att sprätta en hel innerbenssöm i overlocksöm i tunn trikå var inte att tänka på. Det var alldeles tillräckligt tålamodsprövande att sprätta en liten bit av grensömmen. Sedan klippte jag helt enkelt bort den felvända sömmen, sydde jag om den rätt och sydde ihop grenen igen.

Som tur var är jag på ett så ovanligt gott humör i dag att inte ens det här missödet i längden kunde förstöra dagen.

Nu har jag en fåll kvar att sy och gott hopp om att byxkjolen ska få följa med på danslördag i Uppsala.

Mishap: Almost at the finishing line with a sewing project only to discover I had turned one of the seams the wrong way… That is so disheartening. I just lack the intuitive understanding of how sewing works.

Read Full Post »

Older Posts »